Dagens Nyheter – 1 mars 1867, sida 1

Motsatserna Bsdlighst varar längst. (Forts. från föreg. Af.) — Jag får väl då använda lagens bistånd, för att utbekomina beloppet, sade Foxall. Utan att bevärdiga sin medbrottsling ens med en blick; fortsatte han vägen. Mason följde honom med blicken, uti hvilken det starkaste hämndbegär lågade. — Jaså, det står så till, mumlade han. Nå, det är bra att veta hvad man bar att rätta sig efter. Jag har aldrig hyst vänskapliga känslor för den der högmodige sällen; men nu har han ådragit sig mitt oförsonliga hat: Han tänker på exekutiv väg komma åt hyressumman ; : . Huru! Jag beklagar den exekutionsbetjent som får i uppdrag att träda in i min stuga med ett utslag i handen... Ni tror således verkligen, herr Foxall, att jag låter draga mig vid näsan af er. Ni misskänner mig aldeles, det försäkrar jag er; och om jag icke låter er dyrt betala detta försök, innan ni blir en vecka äldre, vill jag ej längre anses för en hederlig karl. Huru! Ni skall få se på annat::;:: Ja, ja, det skall ni;.. Medah den bedragne Bill Mason förargade sig öfver att den betingade lönen för ett af bans skurkstreck uteblifvit och tänkte på att Hämnas, fortfor den man, som var föremål för hans elaka afsigter, att gå till jernvägsstationen, der han hoppades få någon upplysning,