Dagens Nyheter – 26 februari 1867, sida 2

er åtnjuta undervisning, tillsett att alla era 5ehofver blifvit uppfyllda samt anställt er på mitt kontor, för att ni skulle bli hemmastadd i den affär jag drifver: Jag hade för afsigt att inom några år göra er till min kowmpanjon och att sedan; då jag sjelf ville slå mig i ro, låta er öfvertaga hela rörelsen: För att vinna denna lycka, hade ni endast behöft iakttaga ett vanligt godt uppförande: I stället har ni funnit lämpligt att sjelf beröfva er dessa fördelar: — Jag tyckte ni lofvade mig avt icke banna honom; yttrade fru Freestone: — Jag gör det icke heller, genmälde byggmästaren; jag söker endast visa honom huru han ställt till åt sig, på det att han må förstå hvad jag vidare har att säga.:: Jag har sedan någon tid fast beslutit; fortfor han, vändande sig till Robert, att icke antaga till min kompanjon en ung man, hvilken artar sig så illa som ni; men för min hustrus skull och i betraktande deraf att hon genom sin öfverdrifna svaghet och förvända uppfostringsmetod i vär sendtlig mån bidragit till att göra er till en sådan odugling; som niär — var så god, min fru; och låt mig tala utan att blifva afbruten — hade jag tänkt behålla er i mitt hus, för att ni icke skulle bli lemnad helt och hållet åt er sjelf och sjunka ännu djupare: Men jag inger nu att äfven detta är omöjligt; ni måste oförtöfvadt flytta härifrån: . — Freestone, jag måste tala utbrast hans hustru: Det kan icke vara er mening att skicka gossen ut i den vida verlden vid hans ålder. Han är icke beslägtad med er; jag vet det; men jag får be er ihågkomma att han är son