Dagens Nyheter – 25 februari 1867, sida 1

Motsatsernå eller Redlighet varar längst. (Forte. från föreg. Af.) XXZVII Herr Freestone satt vid tebordet jemte sin familj; men den värde byggmästaren åt icke med sin vanliga aptit. Det frimodiga och hjertliga uttryck; som i allmänhet utmärkte hans ansigte, hade fösvunnit. Ögonbrynen voro sammandragna; och ibland läto nervösa ryckningar på den öfre läppen förmärka sig: Han var tyst och fundersam; samt hade ögonen oafvändt fästade på de i kaminen befintliga glödande kolen. Det hände så sällan att herr Frestones panna var mulen; att hans omgifning, som kände honom så väl, genast insåg att någonting särdeles ledsamt inträffat. Då han var nedstämd; brukade han aldrig gömma sina bekymmer inom sig; hans familj var van vid att erhålla förtroende om hans motgångar: Han yttrade ingenting förrän den andra tekoppen serverades. Då hans hustru räckte honom denna; mottog han densamma mekaniskt och, utan att sätta den ifrån sig, fortfor han att stirra på eldkolen: Frun blef då något otålig och utbrast: — Min käre vän, ät och drick; medan ttet är varmt, och se ej oupphörligt på kaminen. — Såg jag på den, min vän? frågade herr Frestone: Det visste jag sjelf icke utaf; jag