Dagens Nyheter – 25 februari 1867, sida 1

var försjunken i tankar: Förhållandet är att jag finner mig mnödsakad att göra något som jag helst skulle vilja lemna ogjordt. Det går mig emot. Men jag skulle icke uppfylla min pligt hvarken mot mig sjelf eller er, om jag läte Robert längre stanna i mitt hus. Han får lof att flytta ifrån oss och begifva sig hvarthelst han behagar: Den unge man, som var föremål för detta yttrande, rynkade ögonbrynen; men gaf icke på något annat sätt tillkänna, att han hört hvad som blifvit sagdt. Fru Freestone satte sin kopp ifrån sig i största hast och utropade med en röst, som darrade af sinnesrörelse: — Freestone, tillåt mig fråga hvad ni menar! — Jag menar, nvad jag säger, min hustru; genmälde byggmästaren. Gossen uppför sig så illa, att jag icke kan behålla honom på kontoret: Han slarfvar med göromålen så att han borde riktigt skämmas. Hälften af sina åligganden försummar han helt och hållet; och, den andra hälften fullgör ham på ett sätt som är allt annat än tillfredställande; Om någon af mina kunder kommer in på kontoret och begär en upplysning, får han icke ett höfligt svar; oeh om han aflemnar en reqvisitionssedel eller betalar en större penningesumma, har icke Robert så mycket vett att han tackar honom: Jag har också på sednare tider hört flera personer undra öfver att jag vill hafva en sådan der stursk herre på mitt kontor: Knappt har jag vändt ryggen till, förrän han går sin väg och låter göromålen hvila, huru angelägna de än må vara: Emellertid har jag nu skaffat mig underrättelse om hurudant lefnadssätt han förer; då han icke