Dagens Nyheter – 22 februari 1867, sida 3

På det att hon icke måtte behöfva frukta att något ondt skulle tillskyndas henne på vär gen, beslöts att Frank skulle följa henne till London och icke lemna henne, förrän hon kommit utom all fara. Denna resa var en lika betydelsefull händelse i Franks lif; som i den unga sömmerskans; Att för första gången lemna fädernehemmet är naturligtvis för hvarje menniska en stor och vigtig tilldragelse: Frank erfor en ljuf känsla då det ilande tåget förde honom bort från den ort, der han under en tid med berömligt tålamod burit ett oförtjent förakt: Det gladde honom att han nu blifvit så försigkommen att han kunde följa och beskydda en ung dam på en resa; och när han anländt till London, den stora staden om hvilken han hört så mycket talas, men som han trott sig aldrig komma att få se, gick han omkring på de bullersamma gatorna, beundrade de lysande ekipagerna; de storartade butikerna 0. 8. v. samt längtade visst icke hem: Ett oväntadt sammanträffande, hvilket egde rum under Franks vistelse i London, var det emellertid som gaf denna färd dess förnämsta betydelse för honom. Han hade fullgjort det uppdrag, som blifvit honom lemnadt. Annie befann sig frisk och sund i den boning, de för hennes räkning förhyrt, och hon hade besökt och blifvit väl mottagen af de personer hos hvilka hon skulle arbeta. Äfvenledes hade Frank till tack för de tjenster, han bevisat henne, fått en kyss, som Fo