Dagens Nyheter – 22 februari 1867, sida 2

Derföre erhöll Sara order att skrifva ett nytt bref — och häremot hade hon icke mycket att invända; ty hon visste, att det ej skulle göra den verkan, som dermed var åsyftad — hvilket affattades i särdeles ödmjuka ordalag: Hon bad deri om förlåtelse, ifall hon vid något tillfälle varit nog olycklig att såra henne, och förklarade det hennes sjukdom, långtifrån att ha upphört; betydligen förvärrats samt att hon till följd deraf led ofantligt och var i stort behof af tröst och hjelp: Mason dikterade detta bref, och då han sedan genomläste detsamma, log han förnöjd och kunde icke afhålla sig från att säga att han tyckte det vara utmärkt väl författadt: Men när Annie till svar på detta bref, hvarå så mycken omsorg blifvit nedlagd, endast sände en muntlig helsning, beklagande att hon icke kunde komma; och uppmanade Sara Mason att vända sig till någon annan, märkte de båda intrigmakarne tydligen att en skruf någonstädes var lös. Men hvar denna skruf satt, det var hvad som skulle utfunderas. Foxall, som var fullt öfvertygad om att Annie icke misstänkte honom, beslöt göra en visit hos Mary Thornway: Hon mottog honom på ett vänligt sätt, hvilket han ansåg vara ett tillräckligt bevis derpå att Annie ej hade någon aning om de ränker han smidde: Verkliga förhållandet var att Annie, som ihågkom hans slägtskap med Mary; icke hade velat bedröfva denna genom att omtala för henne, huru illa hon blifvit bemött af honom. Då Foxall nästa gång besökte sin tant; kom han — icke af en händelse, det kunna vi för