Dagens Nyheter – 22 februari 1867, sida 1

hvad de aldra flesta medlemmar af de bildade, ja till och med halfbildade samhällsklasserne i våra dagar tänka om kyrkan och dess läror, — specielt angående trettondedag-jul, Mariz Bebådelsedag och Pingsthögtiderr. De äro således, dessa dussinmän i lagutskottet, genormträvgda! af den känslan att det hör till kristendomiens heligaste minnen eller vigtigare trosläror,, sagan om att tre vise män från Österlanden -blefvo af -en:-för tillfället till vägvisare, å I himmelen placerad: stjerna ledda till ett!i sjelfva Bethlehem obekant carns vagga (hvilken vagga, i parenthes sagdt, ; aldrig stod i Bethlehem utan i Nazareth):-och -om att det på pingstdagen; då:lärjungatne voro-försåmlade, kom öfver dem ettdån och ssörderdelade tungor såsom af eldb, som blefvb sittande på hvar och en af dem, så att, fastän de voro. galileer, kunde de efter den stunden tala som infödingar -Parthiskö :ochMeaisko; Elamititko och Kappadotisko; Phrygisko och Pamphylisko; Egyptisko och Pyreniskö; Cretisko ock Mesopotamiskö, : och hvilket i sanning besynnerliga förhållande framkallade hos somlige, vid tillfället värvarande vittnen; enligt Avostlagerningarne, det påståendet: desse äro fulle med sött vin.s För annandagarnes bibehållande anförer utskottet det. skälet att mångenstädes i landet allt folket på gårdarne .icke kan komma på en och samma dag till kyrkan, hvarföre de, som måste blifva hemmå den första dagen, behöfva annandagen till festens firande. . Af. ett så kyrkligt utskott, som lagutskottet visar sig vara, kan väntas att det drager ut konseqvensen af sin sats och föreslår återinförandet af de utaf Gustaf IIT afskaffade tredje och fjerde-dagarne. Men för städerna gäller ju satsen icke. Atminstone i de större bland dem är det Bacchitemplen som blifva fulla och göra fulla på ännandagarne; så att det lärer blifva alldeles nödvändigt att införa olika helgdagslagstiftning, för att på en gång tillfredsställa religiositeten på landsbygden oeh ej förderfva sedligheten i städerna. , Hela lagutskottets utlåtande öfver herr Hedlunds motion är en pendant till det beslut som de 58 i första kammaren nyss fattat emot fremmande trosbekännare, . men sämre i så måtto som det saknar: fanatismens värma och stödet äf formellafel:i det Hedlundskaförslaget. Första kammarens beslut och detta lagutskottets utlåtande äro tillsammans en salig presteståndets återuppväckelse ifrån devdöda:: Skola de hundratals medlemmar af båda kamrarhös hvilka icke hylla kyrkofaderfiäs läror, bäfva tillbaka för att i morgon bevisa sin tro med sitä gerningar? iu