Dagens Nyheter – 21 februari 1867, sida 2

på resan: Om han väl användt denna tid, torde han vid det här laget ha hunnit rätt långt bort ; .: Vi måste veta ert namn och er adress; min vän, tillade han; i det han vände sig till Thornway;: Det är möjligt att vi behöfva tala vidare med er: — Jag heter Thornway; lydde svaret och bor snedt öfver gatan i det hus, der källaren Den Gyldene Grisen är: — Jag har mycket ofta sett er komma ut ur detta hus, yttrade tjenstemannen, i det han antecknade namnet och adressen i sin annotationsbok. Om vi behöfva er; skola vi låta er veta deraf — och, fortfor han; blinkande betydelsefullt, ifall major Chevreuil händelsevis skulle komma tillbaka, för att hemta sin penntorkare eller någon annan småsak, som han i brådskan glömt; så lemna icke oss i okunnighet derom. Härefter gick hela sällskapet sin väg: Thornway förblef en lång stund sittande orörlig och grubblande i sin ländstol: Den öfverraskande nyhet, han mottagit, hade gjort honom fullkomligt nykter, och han kände icke i detta ögonblick något begär att dricka. Hans pipa låg framför honom på bordet, utan att han rörde dervid, och han hade alldeles förgätit att det ännu fanns litet öl qvar i muggen: :Underrättelsen om majorens bedrägliga förfarande hade träffat honom såsom ett åskslag; ehuru han, med den kännedom han hade om denne herres förflutna lif, borde ha anat att allt icke stod rätt till. Han tänkte med ett visst medlidande på de stackars emigranterna; bland hvilka många utan