Dagens Nyheter – 21 februari 1867, sida 2

i andra afseenden sjunkit djupt; till följd af sitt begär efter starka drycker: Att stjäla eller bedraga föll honom aldrig in och han ryggade tillbaka för tanken på sådana handlingar; också erfor han en viss förtrytelse deröfver att hans beskyddare lemnat honom i en så misstänkt och kritisk belägenhet: Derföre följde han polistjenstemannens råd; utan att tveka ett enda ögonblick: Han berättade helt öppet och tydligt sin lefnadshistoria och beskref huru han lärt känna Roebuck i Stamford samt huru förvånad han blef, då han träffade honom i London och faun att den fordne renskrifvaren helt hastigt blifvit en major. De närvarande sökte genom att framställa en mängd olika spörjsmål förvissa sig om att hans berättelse var sann; men han tvetalade sig icke en enda gång. De sågo då en stund helt tysta på hvarandra, och det syntes på uttrycken i deras blickar att de väl förstodo hvarandras tankar: — Jeg tror att karlen talat uppriktigt; anmärkte slutligen polistjenstemannen; — Ja, derom är intet tvifvel, genmälde en annan. Den stackaren har blifvit narrad likasom vi sjelfva. oo— Om ni anse det tjena till någonting; skall jag taga honom med mig upp till polisdomstolen: , — Ah! det är icke värdt, utropade alla, i det de stego upp för att gå; men den skurken Chevreuil måste vi låta efterlysa. — Det skola vi göra, och besynnerligt vore det; om han ej blefve gripen, svarade polis kommissarien med ett lugnt småleende. Det värsta af allt är att han redan varit två dagar