Telegrafnyheter. (Genom Svenska telegrafbyrån.) BERLIN, torsdag. Här hafva alla de liberalas kandidater segrat vid valen till nordtyska palamentet. Så vidt man nu kan se äro följande personer valde: Lasker, Waldeck, Moritz Wiggers, Runge, Duncker och Schultze-Delitzch. I Breslau har framåtskridandets parti segrat och justitieråden Bohnes och Simon hafva blifvit valde. I Königsberg har general Vogel von Falkenstein fått 6,944 och Dickert 5,694 röster. Frankfurt har valt Rothschild. I Elberfeld har Bismarck fått 6,430, Forchenbeck 6,260 och Schweitxzer 4,6668. Här måste omval ske, likasom i Danrig, der Twesten fått 4,390, Martens 3,500 och Langerhans 1,020 röster. . KONSTANTINOPEL, onsdag. Spriddaskaror af upproriske hafva på Kandin öfverfallit några turkiska truppfördelningar, hvarvid några soldater dödades och sårades. Den 9 februari inträffade här en depesch från franska kabinettet, i hvilken regeringen uppmanas att göra möjligast största eftergifter åt sina kristna undersåter. FLORENS, onsdag, Genom en kunglig kungörelse har kammaren blifvit upplöst; nya val skola ske den 10 mars och den nya kammaren sammanträda den 22 i samma måuad. PARIS, torsdag. Tidningen Patrie vill veta, att prins Hans uppskjutit sin resa till Grekland i anledning af de senaste underrättelserna derifrån. Äfvenledes antages, att konung Georg tills vidare afstår från sin tillämnade Köpenhamnsresa. Gula boken lärer innehålla talrika dokumenter angående de österländska angelägenheterna. MÖNCHEN. Grunddragen i det nya militärorganisationsförslaget äro: allmän värnepligt, afskaffande af lottning och afrätten att ställa legokarl för sig, tjenstgöringstidens början vid 20 års ålder, tjenstetidens bestämmande till tre år i aktiv tjenst, tre år i reserven och fem års linietjenst. WARSCHAU, torsdag. Den första nästkommande april kommer sannolikt ståthålareskapet härstädes att upphäfvas och enl militärisk styrelse i stället att införas. Sednaste telegrammer till D. NM. Franska trontalet. PARIS den 14 febr. Lagstiftande församlingen öppnades i dag af kejsaren. I slntet af sitt tal yttrade han sig om de bekanta reformerna som skola gifva mera frihet; och om