förandet i nämnda reglementsariska föreskrifte af en ny paragraf: För ärendenas behandling i utskotten gälle i tillämpliga delar hvad ut Riksdagsordningen för kamrarna är stadgadt. (Detta åsyftar att upphäfva den beslutade öppna voteringen i statsutskottet.) Om åtgärders vidtagande för af: hjelpande af jordbrukarnes finan: siella betryck. (Motion af hr B; W. Hessle.) Det är ett faktum, hvilket ej fordrar bevisning att den jordbrukande befolkningen i allmänhet lide af en penningeförlägenhet, som förlamar dess fö) landet nyttiga och oumbärliga verksamhet och äl på väg att hämma, ja tillbakasätta det framskridan e, som jordbruksnäringen på senaretiotal år ådaga lagt Då detta förhållande eger rum oaktadt ett befint ligt öfverflöd!på penninge-låneanstalter, synes gifvet att dessa ej.passa för jordbrukaren och att har måste annorlunda understödjas med nödiga kapital örlag. Efter mitt på erfarenhet grundade omdöme är det obilligt undanhålla landtbefolkningen sådana förlag på grund af den förevändning, att de använd. till lyx och öfverflödiga lefnadsbehof. Såsom såda. na måste väl ej kunna benämnas, attibostäder numera uppföras ljusare och beqvämligare .samt hållas re. nare inom hus än fordom, att det dagliga kosthål let är tillräckligare än förr, att man kläder sig bättre till skydd emot köld och väta, att landtman nens dragare, åkdon och seltyg äro kraftigare och bättre, samt att det rationella jordbruket med ändamålsenligare, fastän dyrbarare åkerbruksred. skap sträckt sig till allmogen och af densamma ut. öfvas med ledning af de från våra läroanstalter samt större upplysta jordegare utgångna exempel. Man har ock sökt göra gällande den sats, att hemmans-köpvärdet buifvit . uppdrifvet öfver dess verklighet och att mycken jordegendom blifvit köpt å för hög skuld. Det senare var visserligen för. hållandet med flora större egendomar under 1850 talet, då många spekulerade i landtbruk, som sak. nade all kunskap deri, och af deras obetänksamhet och okunnighet följde, att många jordinnehafvare måst i obestånd oc fattigdom lemna sina posses sioner ;. .men satt värdet å jorden i allmänhet stigit högre än vederbör, tillåter jag mig bestrida, då i betraktande tages nuvarande myntvärde efter 1830 års reslisation och den förbättring, hvartill jord: bruket nu för tiden är uppdrifvet emothvad det var före det sista egoskiftes-systemets antagande. På mången gård utsås nu årligen vida mer än hvad före nämda tid derå skördades. Dessutom .synes det ej böra väcka afund:hos någon, som ej klor joräbruksklassen, att dess egendom har ett tillbörigt värde; ty efter detta mätes detsammas delak. tighet i statsbördorna. Tvärtom böra alla välvilligt HjelpA till att stödja den. som drager tyngsta lasset med trägnaste arbetet under mesta försakelserna. Deraf framgår, att jordbrukaren måste, för så vidt det står i rikgdagens makt, förbjelpas ur sin förlä genhet, hvartill flera utvägar af andra värde repre. sentanter blifvit föreslagna. För min del wille jag, att riksbanken borde genom Allmänna Hypoteksbankens, på högst 10 års sguccessif återbetalning ställda obligationer taga liqvid för de till Hypoteks. banken öfverlåtna fastighets-bankolånen, så att be loppet deraf till fastighetsegare återginge; samt att ej mindre bankovinsten, till bankens förstärkning reserverad, utsläpptes i rörelsen emot sådara obli gationer. som förbemälda äro, än de belopp. som till Riksbanken ingå från filialbanker, hvilkas oktroj upphör, användas till förstärkning af rikets lånekontors allmänna diskontfond. Dessutom förenar jag mig med dem, som ansett understöd från riksgäldskontoret till bolag och me. nigheter böra utgå i kontorets obligationer, till hvil. kas amortering och beräntande riksdagen hade att bevilja anslag. V . På det emellertid medlen till den öfverklägade förlägenhetens afhjelpande må blifva så verksamma som möjligt, synes mig en sakkunnig delegation af riksdagen böra uteslutande taga denna vigtiga an. gelägenhet om hand; och jag hemställer förthy vördsamt, att ettisärskildt utskott måtte tillsättås, som, om det så nödigt finner, efter såmmanträde med stats, banko-, och lagutskotten afgifver utlå. tande angående: nämnda angelägenheti den syftning jag haft äran antyda. . tockholm den å8 Januari 1867. B.: W. Hessle; Motionären motiverade derefter närmare sin framställning sålunda: Jag anser denna fråga af största vigt och förtjent af synnerlig uppmärksamhet, Ehuru den visserligen tillhör bankoutskottet, eller rättare samman satt lag-, bankoch statsutskott, så föreslår jag likväl med : afseende på . bankoutskottets öfriga makt. påliggande göromål, att densamma måtte öfverlemnas till särskildt utskott. Jag fruktar, att denna fråga i annat fall icke vinner all den uppmärksamhut den förtjenar. Det är. möjligt, att mitt förslag icke är det bästa; om ifrån begge kamrarne tillsät