Dagens Nyheter – 12 februari 1867, sida 3

derna okunnige lärare pensioneras, lönerna höjas till 1,000 rdr och lärarne aflönas af staten samt tillsättas af seminoarierna eller skolinspektörerna. 3:o. Biskopsoch landshöfdinge-embetenas indragning. De förre kunna skötas af domprostarne, de sednare af landssekreterarne. 4:0. Arbetare-asylers inrättande ifabriksstäderna, så att arbetarne under dåliga konjunkturer: skyddas från. nöd och. elände, samt att arbetsgifvarne blifva skyldiga att försörja dem, som i deras tjenst blifvit oförmögne att sig sjelfva försörja. 3:00. De högre läroverken göras mera praktiska, så att de döda språken ej der behöfva läsas, hvilket skulle göra ett mindre antal lärare behöfligt. 6:00 En genomgripande reform i statskyrkans lagar och författningar. En ny kyrkolag antages och i sammanhang dermed en ny kyrkohandbok och en verklig religionsfrihet; som gör alla religionssekter oberoende af statskyrkan; presterskapet bör aflönas. af staten, som i thy fall till kommunerna försäljer boställena, hvarefter alla sportler och tionden äfven upphöra. Kyrkån och dess lära återföres till sitt ursprungliga syftemål: den rena evangeliskt Lutherska. I anseende till den uppkomna prestbristen böra kompetente skollärare lemnas rättighet att predika och, vid förefallande behof, predikoembetet utöfva. 7:o. Verklig kommunalfrihet, som endast kan åstadkommas genom förändrade grunder för valrätt inom kommunerna och genom afskaffandet af den graderade skalan: Landstingen välje sjelfva sina ordförander. 8:0o. Förändringar i lagskipningen, hvarvid! juryers inrättande förordas, äfvensom afskaffandet af protokollslösen och charta-sigillata-afgiften. 9:o. Förändringar i grunderna för jordens beskattning, så att hemmanens olika natur afskaffas för åstadkommande af en gemensam beskattningsgrund. Rustoch rot-hållningssamt skjutsningsskyldigheten med flera dyllka pålagor lyftas från jordbruket. 10:0. 14:de paragrafen riksdagsordningen förändras derhän, att rösträtt tillerkännes hvar och en som eger 500 rdr i årlig inkomst. 11:o. Innehafvare af förtroendeembeten böra icke vara valbara till riksdagsmän. 12:o. Oäkta barns arfsrätt äfven efter fader, — något, som för hvar och en borde synas helt naturligt. . Ofvanstående ämnen hafva undertecknade ansett vara. de mest vigtiga att för närvarande taga till föremål för de båda kamrarnes öfverläggningar, såvida fäderneslandets och folkets väl, hvarom så ofta talas, tänkes och skrifves, icke äro tomma betydelselösa fraser; såvida det ligger något verkligt allvar till grund för det så ofta upprepade talet om nödvändiga och genomgripande förändringar i samhällsoch statsskicket; såvida konungens valspråk eger någon betydelse, och dess tillämpning Skall göra sig gällande för hvarje svensk medborgare och medborgarinna. Att många andra ämnen, än de här föreslagne, blifvit och blifva föremål för öfverläggningar och beslut under närvarande riksdag, inse vi allt för väl; men vi hoppas icke destomindre, att vårt ord icke alldeles skall lemnas utan afseende eller förklinga som en ropandes röst i öknen. Vi tro att de församlade representanterna för svenska folket äro alltför upplyste och rättänkande, för att kunna med likgiltighet lyssna äfven till den aldra ringaste medborgares röst! Det lärer väl ej kunna förnekas att en mängd förhållanden i vårt land icke på långt när äro hvad de borde och kunde vara; och då de fleste af o8s ej ega någon rösträtt, men väl känna behofven och bristerna, och ha vår dryga del i skatterna samt drabbas hårdast och först vid fäderneslandets ofärd, torde det ej anses förmätet att vi på detta sätt göra oss hörda. Under den fasta öfvertygelsen, att svenska folkets ombud behjerta hvad vi här ofvan föreslagit, innesluta vi oss och våra landsmän och fosterlandet i deras synnerliga omtanka och välvilja. Norrköping den 2 februari 1867. W. Österberg. Aug. Qvarnström. G. Kahlson. J. A. Malmström. A. Waren. -C. Fredriksson. A. W. Lindvall. W.A. Hagström. L.M. Freander. A. FE. Fagelstedt. C. J. Netzen. A. Hellberg. C. Sjögren. J. Nylund. P. Sällström. A. P. Pettersson. A. J. W. Moqvist. B. Olsson. A: P. Andersson. A. L. Orre. F. Jonsson. C. G. F. Andersson. CO. G. Ågren. G. Bodin. A.P. Nilsson. J. M. Gabrielsson. J. A. Jansson. Axel Tåström. 0. E. Strömberg. C. J. Norström. 0O. A. Nilsson. C. Carlsson. -C. A. Nordström. J. F. Eriksson. P. A. Lindqvist. Carl Åberg. J. A. Hellström. J. P. Johansson. C. F. Skoglund. F. O. Hammarström. A. G. Carlsson. J. Anderssoa. 8. T. Wallberg. IL. J. Sundström. L. Forssman. OC. J. Nilsson. J. F. Zetterberg. Carl Nyström. G. C. Andersson. E. F. Stenberg. J. E. Bergqvist. C. A. Olsson. J. Lundman. P. G. Lekberg. A. Pettersson. L. Malmborg. C. O. Björktsz. M. J. Dahlström. K. Lindberg. F. W. Lagergren. SS. A. Svensson. J. F. Lundgren. Domalder Olson. Richard Johansson. A. P. Deln. C. J. Nilsson. C. P. Carlsson. FE. Eriksson. OC. F. Johansson. P. Hedin. N. O. Almström. Under sammanträdet, som egde rum i sällskapet Alvitzias lokal lördagen den 2 februari, diskuterades ofvanstående frågor, hvilka af de närvarande med få undantag godkändes. Efter proposition af ordföranden, skolläraren G. Kahlson, blef man ense om, att adressen i dess af inbjudarne uppställda skick med ett par tillägg skulle till Stockholm afsändas för att i någon af de mest spridda tidningarne införas, hvarefter underskrifterna gjordes. Meddelanden från allmänheten. Fr åfas Os