Dagens Nyheter – 8 februari 1867, sida 1

Motsatserna eller Rodlighet varar längst. (Forts. från föreg. Af.) — Ni märker då allting, Cleverdon, sade Blackburn, er förmodan är riktig, jag hade icke alls trefligt i går. Det är för öfrigt ingenting att undra öfver. Jag kunde ja icke bli annat än nedstämd, när jag såg alla ungkarlar svärma omkring Lucy. De hade så nära sprungit omkull hvarandra, då det gällde att sätta fram en stol. åt henne eller bjuda henne ett glas vatten; Det skulle ha varit ett stort nöje att få köra ut dem allesammans. — I dag är ni också vid dåligt lynne, hör jag, anmärkte Cleverdon. Icke har ni väl skäl att vara ond, derföre att er kusin bemötes med artighet. Alla dessa ungherrar äro i goda omständiglieter; och om mamsell Lucy skulle bli gift med-en af dem vore det ju något att glädjas åt tycker jag. .— Tycker ni det? inföl Blackburn: Då skall jag upplysa er -om, -huru det står till. Jag ämnar sjelf gifta mig med henne, så snart jag nått myndig ålder. — Aha; utbrast hans kamrat; det förändrar saken. Jaha, ni har icke dålig smak; hon är en täck flicka. — Ja, hon är rätt behaglig: Jag hoppas kunna spela mina kort.så-skickligt att hon blir min och ingen annans. Gubben tycker visserligen icke mycket om mig, ty jag har ett helt