Dagens Nyheter – 6 februari 1867, sida 1

tadel, under det att å andra sidan den gom bär laeten i sitt hjerta är färdig att digna under bördan af oförtjenta loford. Frank kände sig stark; och han tyckte sig utan skam kunna bära sin korg. Han tänkte att det var icke nu längre fråga om huru den plats, han erhållit, behagade hovom, När han en gång antagit densamma; skulle hon sköta sina åligganden och sköta dem nitiskt och noggrannt samt för öfrigt vara förnöjd och glad. Genom sin ordentlighet och uppmärksamhet kom han snart i gunst hos fru Truefit; det gamla fruntimmer hos hvilket han tjenade: och beröm smekte hans öron såsom den ljufligaste musik. Han behöfde också verkligen någon uppmuntran, ty den svåra motgång han lidit tyngde ännu ganska hårdt på hans sinne. Eftersom herr Freestone förlåtit honom; hade han icke varit utan hopp om att den välvillige mannen helt och hållet skulle förtiga orsaken till hans afskedande, på det att han icke skulle blifva utsatt för allmänt förakt. Sådan hade ock byggmästarens mening varit, kvarföre han på :kontoret förklarade att Frank på egen begäran blifvit entledigad ur tjensten; Emellertid gaf han fru Freestone förtroende om händelsen; emedan ban var djupt bedröfvad öfver att ha blifvit bedragen af en person, som ban trott om allt godt, och i likhet med de fiesta menniskor, hvilka hafva en sorg på sinnet erfor han en viss lättnad, då han fick meddela sig med en annan; Den värda frun omtalade förhållandet för sin systerson, naturligtvis under förbehåll af den fullkomligaste tystlåtenhet. Den unge herrn, berättade saken för herr Cle