Dagens Nyheter – 1 februari 1867, sida 3

Article Image
— CVC ertYy i Bref från Norrköping. Den 24 januari. Man klagar öfver snö, vadar i snö och ser intet annat än snö hvart man vänder sig: De förut stora drifvorna ökas dagligen och i går eftermiddag rasade härstädes ett sådant yrväder, att man endast med mycken möda kunde arbeta sig fram. Från hustaken kommo snömassorna ned som Jlaviner, och i dag äro alla möjliga skoflar och qvastar i gång. På torget fanns blott en enda landtman. Landtboarne kunna ej komma till staden, hvadan priset å de flesta lifsförnödenheter stigir till en enorm höjd, och vissa produkter, såsom potatis, den fattiges hufvudnäring, kan ej köpas för pengar annat än i hökarbodarna, der man naturligtvis begagnar sig af tillfället att ta så bra betaldt som möjligt. NVedbristen är dock allra värst, emedan ved ej finns att köpa, och många hafva icke heller något att köpa för. Man kan icke här som i Stockholm gå och för några skilling skaffa sig ved till en brasa, hvilket åtminstone afbjelper ögonblickets behof. Här finnas många faitiga nästen, hvari ej eldats på flera dagar; och der fönstren varit isbetäckta flera veckor. Man skulle ej kunna beskrifva den nöd och det elände som råder; alldenstund omkring 300 personer helt och hållet äro utan arbete: Några mått och steg för afbjelpande af den närvarande nöden eller till förekommande af en ännu större, höres ej af från vederbörandes sida. Väl hafva stadsfullmäktige haft tvenne sammanträden i år och dervid handhaft samt beslutat vissa kommunala. frågor; rörande anläggningar ete.; men hvad som borde ligga dem närmast om hjertat — arbetsbristen och nöden i samhället — derom har ej yttrats ett ord. Det vore i sanning väl, om de beslutade anläggningarne påbörjades genast; så att en mängd sysslolösa personer kunde erhålla en; om än aldrig så liten, aflöning. Under den tid af vintern, som förflutit, hafva de fleste familjer af dem, som redan i höstas blefvo afskedade, afyttrat största delen af sitt bohag, der det ej blifvit taget för hyra eller skatt. Det är ovisst, buru många vintermånader ännu återstå, men visst är att tiden är lång för enhvar, som saknar arbete, bröd, ved och penningar. Detta är något som borde behjertas af dem, som ega något för morgondagen att lefva af och värma sig vid! Ett annat bedröfligt förhållande, föranledt af det förra, är det, att en mängd personer af arbetsklassen ligga sjuka, hvaribland de; hvilka ej äro med i någon af de tvenne här bildade sjukkassor, äro högeligen beklagansvärda; ty nu få de ej, såsom förr, half veckopenning under sjukdom af husbonden, och någon hjelp från fattigvården är ej att påräkna; så länge den hbjelplösaste nöd ej inträdt i hemmet. Det är ingalunda något angenämt ämne detta; men det är en brefskrifvares sorgliga pligt att skildra sitt samhälles såväl glada som bedröfliga sidors På det förra slaget är det; tyvärr ofta brist, men för att icke äfven afsluta mitt bref med sorgliga betraktelser, vill jag meddela; att den förnäma verlden härstädes bereder sig på något riktigt utomordentligt roligt i dex blifvande Amaranterordens bal den 1 Februari! I afton kan äfven den mindre bemedlade få vara med om en förlustelse i arbetareföreningens trefliga salong, der en sig s: k. asvensk skridskokunga uppträder. Programmet är både lofvande och lockande. Portarne till den s. k: astora teaterna äro stängda, och någon längtan efter dess öppnande förefinnes troligen ej; om man erinrar sig den under sjelfva jultiden ytterst fåtaligt besökta salongen: Det är också mindre behagligt att på söndriga gångjern och lösa spikar rifva sönder icke allenast kläderna utan äfven händerna: Icke är det väl heller rekommenderande att t. e. på tredje raden låta) årsgamla sopor ligga qvar, om man också tycker, att det blott är ssämre folke som gå dit. Man har dock sett att dessa platser varit fullsatta; då första raden och parketten stått tomma. Inom sällskapet Alvitzia är bildadt ett teatersällskap af unga arbetare; som lärer börja sin sejour om söndag: Dekorationerna hafva de sjelfva målat; och jag har hört, att den lilla teatern skall vara serdeles smakfull och torde sålunda uppfylla de anspråk man af nybörjare och amatörer har att fordra. Gabriel:

1 februari 1867, sida 3

Thumbnail