KRETS ARA RO RT Motsatserna eller Redlighst varar längst, af Francis H. Keppel. (Öfversättning från en prisbelönt engelsk roman.) (Forts. från föreg. AF.) — Men om ni verkligen saknar både kredit och pengar, fortfor Marklove, då ser jag ingen annan råd än att jag får sätta mig ned och vänta, till dess er morbror kommer in. Han har nog kassa han. Detta var en hotelse som gjorde verkan: Om herr Freestone finge reda på hvar hans syster son tillbragte sina aftnar, skulle denne blifva rentaf olycklig. Robert blef blek som ett lik i ansigtetvid tanken spå denna möjlighet, ochhela hans kropp darrade. När han såg fordringsegaren helt lugn flytta fram en stol, sätta sig och tända en cigarr sade han i förtviflan och utan att t:nka på buru han skulle bära sig åt, för att komma i tillfälle att uppfylla hvad ban lofvade: — Ni måste ha pengarne i afton, säger ni? Nåväl, jag skall gå till er med dem. — Skulle ni icke händelsevis kunna lemna mig dem nu? envisades Marklove. En fogel i handen är bättre än tio i skogen: Se så, tag tram kontanterna och tveka icke längre. — Omöjligt! Alideles omöjligt! — utropade Robert; Men ni skäll icke behöfva vänta mig förgäfves; derom kan ni vara öfvertygad: