Dagens Nyheter – 31 januari 1867, sida 3

Robert fann nu, huru obehagligt det är att vara gäldbunden, d: v: 8. bero af en annan, endast derföre att man är skyldig honom pengar. Den man, som stod framför honom: inuehade en lägre samhällsställning än han sjelf, och han hade sjelf, varit van att se honom öfver axeln: Nu tog sig Marklove den friheten att tala till Robert i en förtrolig ton, hvilken denne ansåg vara oförskämd och som till den grad retade honom, att han ingenting högre önskade än att han finge köra ut mannen: Men han var tvungen till att beherrska sin vrede och söka ställa sig väl hos den som han på en gång hatade och föraktade. — Min käre Marklove; sade han, blif icke ond. Vi ha ju alltid varit goda vänner; eller huru? Låt oss icke bli oense för en sådan obetydlighets skull som några pund. Jag hoppas kunna honorera min skuld mycket snart; men för ögonblicket kan jag det icke: Jag är just för tillfället i förlägenhet, emedan jag en tid lefvat öfver tillgångarne; Om några dagar skall jag göra upp saken, det försäkrar jag er. Herr Marklove skakade sitt hufvud: 2 Kan icke vänta: Jag blir sjelf kräfd af Tom Maltby i qväll: Han har förberedt mig derpå och jag vill icke på något vilkor narra honom: Jag skulle ej kunna se honom i ögonen, om jag sveke mitt löfte. Jag har svårt att föreställa mig det en person, som ger sig en siådan air som ni, icke kan anskaffa sexton pund; ifall han vill. (Forts.)