Dagens Nyheter – 28 januari 1867, sida 1

AR RR lägre utvägen atl använda våld, ett medel, som mera öfverensstämde med den styrandes karakter. Denna plan fordrade emellertid ett upprepadt och tadelsvärdt våldförande af grundlagen innan utbrottets timma slog. Om man på moralisk väg sökt väcka det tyska folket och sedermera med båda parternas fria vilja förenat dess spridda medlemmar, då skulle man hafva uträttat något större och något nyttigare, än det slags förening, som Preussen nu åvägabragt; men man måste medgifva; att en förening, under alla omständigheter, medför fördelar, och derför må man blott önska det tyska folket, att den förening, som genom dåliga medel blifvit detsamma påtvungen, slutligen måtte leda till ett godt resultat. Allteltersom Preussen utvidgar sin makt, fordrar det militärtjenst af den befolkning, som lagts under dess välde. Osterrike; i sin ytterliga fåfänga, söker att föröka sin armå, för att vid första gynnande tillfälle begå något dåd med militärens bistånd; Frankrike kan icke finna sig uti att stå efter sina grannar i fråga om att vara rustadt till strid, och derför måste landets konskriptionssystem utvidgas. så att Frankrikes stridskrafter måtte kunna täfla med; om icke öfverträffa Preussens: Följden af all denna beväpning blir, att en stor del af de europeiska nationernas håg och tankar erhålla en krigisk riktning och att de dyrbaraste åren af den manliga ungdomens lif förspillas för att tjena dynastiernas äregirighet och regenternas dårskap. Sak samma huru mycket elände denna beväpning får i släptåg! Få äro de monarker, hvilka bekymra sig om sina undersåters lidanden. Monarkerna kalla det för ära att göra hundratusentals af sina undersåter till verktyg för sin äregirighet, och att ena dagen rikta deras vapen mot en yttre fiendec, med hvilken någon oenighet alls icke behöft uppstå, och den andra dagen emot deras egna landsmän, om dessa skulle våga knysta mot tyranniet eller göra några försök att afkasta det förbatliga oket. Preussen måste, då det en gång valt en blodig väg till ernående af sitt välde, vara redo att ånyo taga till svärdet, om dess planer korsas eller dess anspråk möta motstånd. Huset Habsburg med sitt långa !syndaregister kan icke förlika sig med den tanken; att de stater, öfver hvilka det herrskar, rätt och slätt skulle vara lyckliga och fria: Det behöfver en ofantlig armå för att undertrycka ropen på frihet inomlands och för att kunna draga ut på någon blodig och skändlig expedition, som kan innebära hopp om att återställa kejsarhusets militära anseende eller medföra något eröfringsbyte i ersättning för förlusten af de så länge, med en för detta regenthus karakteristisk råhet; under fötterna trampade italienska provinserna. Afven Italien har en regering; som drömmer om vapen och åter vapen, under det att landet har största behof af att i djupaste tired få vårda sin förstörda ekonomi. Frankrike har nästa års verldsutställning, hvarmed det kan göra lycka, men dess kejsare anser sig dock derjemte behöfva en ofantlig armåe för att upprätthålla sitt anseende såsom Europas skiljedomare och äfven för att hindra folket från att återtaga den detsamma frånröfvade friheten: Det finns många utmärkte, högsinnade män i Frankrike, hvilka fullväl inse och erkänna det oerhörda elände, som desse upprepade offer åt en i tänkande menniskors ögon narraktig ärelystnad hafva dragit öfver det franska folket: Desse män tillskritva detta felaktiga användande af landets militära makt åkerbrukets betryckta ställning; den outvecklade ståndpunkt, på hvilken näringarne befinna sig, och millioner menniskors fattigdom, hvilka skulle befunnit sig i en lycklig ställning; om icke deras styresmäns brottsliga afsigter hade varit. Men en svärm af spekulanter utan heder hafva tgjorta i bedrägliga finansoperationer: Deraf uppkommer penningebetryck; och bristen på penningar framkallar en penningekris; och då kan det vara godt att bafva möjligheten af ett krig att gripa till; för att draga allmänna uppmärksamheten från landets inre ställning: Det nu rådande militära tillståndet i Europa är, vare det nog sagdt, en styggelse, en tärande kräfta och en förbannelse för de nationer, hvilken tvungits att offra must och märg åt denne vår tids förfärliga Moloch. Det tjenar till att framkalla ett tillstånd af öfver retning och skuldsättning, hvarutaf krig med alla dess fasor, lätt, om än först längre fram, kan blifva följden: a ARE FT Om AA LA