Dagens Nyheter – 25 januari 1867, sida 3

Skildringar från London. (Af Dagens Nyheters korrespondent.) (Forts.) (Vattenledningarne. — Gaslysningen. — Tändstickorna.) Riklig tillgång på ett godt vatten är ett nödvändigt vilkor för en stor stad,och i London har behofvet deraf redan från äldre tider varit känbart. Themsens vatten har alltid varit föga användbart i följd af den starka gruwling, som tidvattnet förorsakar, och det vatten, som lemnas af källorna, hvilka på detta slättland, uppslammadt af bafvet och floden, äro såväl till storlek som antal obetydliga, var redan under Jakob den I:s tid otillräckligt för den vexande stadens behof. Ar 1608 föreslogs derför anläggandet af en kanal, för att tillföra staden den behöfliga qvantiteten vatten. Detta för sin tid så storartade företag blef på bekostnad af den rike Sir Hugh Myddleton utfördt och fullbordades. 1620. Denna vattenledning kallades aNew river (nya floden), och den förtjenar eckså detta namn för sina stora dimensioner. Det vatten, som den förer till London, tages från källorna vid Chodwell på ungefär 3!2 svensk mils afstånd från staden. Londonboarne hafva vetat uppskatta de stora fördelar som denna första vattenledning medfört, och till anläggarens minne upprestes 1863 en minnesvård. Detta så npyttiga företag lönade sig likväl icke att börja med; men efter några år var den icke längre tillräcklig för den redan nu stora staden, och allteftersom denna tilltog i utsträckning anlades derför det ena vattenverket efter det andra, så att för närvarande finnes det tillsammans 9 stycken i olika delar af staden. De hemta sitt vatten dels från Themsen och några af dess lifsfloder, dels från utanför staden belägna källor. Vattnet leddes först genom trärör, nedlagda i gatorna, och hade då icke större tryckning än att det uppsteg i första våningen. Dessa rör utbyttes dock snart mot dylika af jern, och samtidigt härmed ökades trycket, så att vattnet numera uppgår i de öfversta våningarne; Litet hvarstädes på gatorna finnas brandposter anbragta. Så stor utbredning vattenledningsnätet än bar, öfverträffas det till sin storlek likväl af ett annat rörsystem, och detta är gasledningarnes; Lysgasen är en bland de många storartade uppfinningar, som under de sista hundra åren blifvit utförda. Icke mer än 68 år ha förflutit sedån den nu så allmänna gasen för första gången fick någon praktisk betydelse. Den var visserligen redan i början af 1700-talet framställd på laboratorierna, men den fick icke någon användning förr än herr Murdock en af Watts lärjungar och medhjelpare, började sysselsätta sig med densamma: Ar 1798 upplyste han Bulton Watts stora gjuteri vid Birmingham med gas. Sedan apparaterna för gasens framställning och rening, hvilka i början voro ofullständiga, undergått nödiga förbättringar, blef en gata i London 1807 upplyst med detta nya lysmedel. Sedan gasens stora företräde framför andra lysämnen genom detta och flera andra försök blifvit fullkomligt ådagalagd, blefvo genast flera små gasverk anlagda. Dessa hafva nu det ena efter det andra fått gifva rum för större och ändamålsenligare. För närvarande finnes 18 gasbolag: Priset på gas i London är hos de olika bolagen öfverhufvud tagit 4 rdr för 1000 kubikfot. Att döma efter utseendet tyckes dock gasen i London vara af sämre beskaffenhet än den i Stockholm, skenet är mycket rödaktigt. Lyktorna på gatorna tändas alla aftnar, året om och brinna hela natten igenom. Vid midsommaren tändas de omkring kl. 12 8, och då stark dimma inträffar under vintern händer det stundom att lyktorna måste brinna en hel vecka och derutöfver utan att blifva släckta! Engelsmännen smickra sig med, att London skulle vara den bäst upplysta stad i Europa; men då hafva de icke sett Stockholm vid gasljus. Gatorne äro sämre belysta, dels följd af deras större bredd och dels emedan lyktorna ganska ofta sitta på längre afstånd från hvarandra än i Stockholm; dessutom äro lågorna i allmänhet sämre. De gator, der många bodar finnas, äro, så länge dessa hållas öppna, på aftnarne synnerligen väl upplysta genom det starka ljusskenet från de rikt upplysta fönstren: Man vill i allmänhet tro att de praktiska methoderna skola vara högt utvecklade i England; hur förvånad blir man derför icke när man mångenstädes får se lykttändarne klättra upp på en stege för att tända lyktan som hos oss så lätt tändes från marken. Orsaken härtill kan möjligen våra den, att något bolag tagit patent på sättet att tända lyktorna från gatan. Utom gas användes nästan uteslutande ljus, mycket ofta af en lös och dålig beskaffenhet. Fotogen har ännu icke kommit allmännare i bruk. I sammanhang med ljus stå tändstickor, och hvad dessa heträffar äro engelsmännens anspråk