Dagens Nyheter – 15 januari 1867, sida 1

gubbe. Kom, låt oss söka vår lycka på annat håll. Detta första möte betog oss lusten att fortsätta vår promenad: Vi stodo just i begrepp att uppsöka tant Fredrique, då jag bakom mig hörde en röst, som föreföll mig bekant, yttra: — Jag slår vad om ett dussin champagnebuteljer, att det är en karl! Jag vände mig om och igenkände ganska riktigt herr L., ledamot af vällofliga borgarslåndet. Hans yttrande besvarades af en smärt domino, som tycktes vara i hans sällskap, med ett muntert skratt och utropet: — Det är ingen säkerhet: qvinnorna äro i stånd till allt; af kärlek, svartsjuka eller nyck: — Deri har du alldeles rätt, vackra masque, — svarade jag, — och af din anmärkning finner jag genast att du är qvinna. Men om din välloflige vän icke är starkare i politiken än i naturalbistorien, så vore det bättre att landets öden anförtroddes i dina händer än i hans. — Nu är jag fullkomligt säker på min sak; — återtog L: i sötsur ton; — blott en ful eller illa växt qvinna skulle kunna finna sin uträkning vid att uppträda i en sådan skepnad: — Man skall aldrig svära på någonting: Det ges somliga som bära masque på sin yttre menniska, andra som bära den på sitt snille: Tänk på den sanningen till nästa plenum. Den stackars L; blef af denna tydliga allusion så bragt ur fattningen, att ban tappade bort repliken. Jag tillade; medan vi aflägsnade 088: