Dagens Nyheter – 12 januari 1867, sida 1

Det är med verklig ledsnad vi se oss nödsakade lägga en ny anmärkning till det klander som förut här framställts mot den nuvarande regeringen för några af dess åtgärder. Sedan flera år har från nästan alla landsändai försports en bitter klagan öfver denkommunala omröstningsgrunden, som vidj valen af kommunaslty relsen hvilar på beskattningens belopp, och detta utan begränssing. Man har isynnerhet klagat öfver att kommunalförfattningen för stad berättigar aktiebolag att få en röst beräknad för hvarje bevillningsriksdaler. Dessa klagomål hafva blifvit framförda till regeringen i skrifvelser från åtskillige invånare i Örebro, Halmstad, Upsala och Kalmar. De hafva anfört att i följd af den ofvanomtalta röstgrunden missförhållanden och olägenheter. uppkomma derigenom att några bankeller andra bolag samt ett fåtal förmögnare medlemmar af en kommun kunna vid val af stadsfullmäktige erhålla röstöfvervigt öfver stadens mindre förmögna, men till betydligt större antal uppgående invånare; vid hvilket förhållande desse sistnämndes håg att i valen af stadsfullmäktige taga del i icke ringa mån minskas och att af ändamålen med kommunalförordningen — väckandet och underbållandet af ett allmännare intresse för kommunens gemensamma angelägenheter — i väsentlig grad förfelas. Regeringen har tagit dessa skrifvelser i öfvervägande den 14 sistl. december, och då funnit; att som numera bankbolag skatta (och således rösta) icke i klump, utan särskilt på hvart ställe, der det har kontor, och annat bolag som drifver rörelse å en eller flera orter likaledes der detta sker, så äro de öfverklagade olägenheterna i viss mån undanröjda. Vidare har regeringen förnumstigt funnit att bolagens röst öfvervigt blir begränsad, allenast de röstberättigade inom kommunen mera allmänt taga del vid omröstning. Och på dessa grunder har regeringen funnit ansökningarne icke till någon åtgärd föranleda: Man vill icke tro regeringen om att ha yes lat håna alla stadskommuners mindre bemedlade invånare, och sådan har dess afsigt säkerligen icke varit, men det låter förbålt likt gäckeri att säga dem, att de sjelfva hafva i sin makt att skaffa sig behörigt inflytande vid stadsfullmäktig-val genom att deltaga i omröstningen; då det finnes exempel på att ett par bolag kunna ensamma genom sina disponenter öfverrösta ett par tusen personer i en stad, äfven om desse äro ense om samma kandidater, hvilket alltid måste blifva sällsynt. Att regeringen skulle ha på eget bevåg ändrat röstgrunden bör hvarken önskas eller fordras: Kommunalförordningarne anses visserligen höra till den ekonomiska lagstiftningen, som beklagligen ännu tillhör regeringen. Men de nu gällande äro föranledda af rikets ständer och af dem gillade och antagna; innan de blefvo det af regeringen. Det tillhör derföre regeringen att inhemta riksdagens yttrande och beslut innan den företager vigtiga ändringar i dem, och detta hade regeringen nu skäl att förklara sig sinnad till att göra. Då den icke gjort det måste man komma till den föreställningen, att regeringen anser den nuvarande, för det personliga värdet nedsättande, penningdyrkande röstskalan rättvis och riktig; pa aa a a 6 ES