Dagens Nyheter – 10 januari 1867, sida 2

Bord, hvarå en mängd småsaker voro framställda, hade han placerat här och deri hörnen. Tanken på den öfverraskning och tacksamhet med hvilken hon skulle blifva varse huru han ordnat deras lilla bo, hade gjort honom mödan lätt: Det var till detta hem ban uu begaf sig; ty Annie skulle infinna sig der dagen derefter, för att lägga sista handen vid verket. Huru väl en man än vill, finnes det tusen saker, hvarpå ban aldrig kommer att tänka, och som dock äro nödvändiga; för att en familj skall njuta full trefnad: Det är endast husmoderns granskande öga, som upptäcker alla dessa bristfälligheter; och hon afhjelper dem ofta utan att hennes make märker det. Men ännu var icke allt ordnadt så som han ville hafva det den dag; då Annie skulle göra sitt första inträde i sitt blifvande hem: Mycket återstod att göra, och GCarely grep med ifver verket an: Förmodligen hade han icke föreställt sig; att dessa små bestyr skulle upptaga så lång tid, ty han blef helt förvånad, när han vid en rast; och långt innan hans arbete var fullbordadt, tog upp sitt ur och fann att klockan var öfver tolf på natten: — Har tiden gått så fort? mumlade han. Min gamla värdinna sitter aldrig uppe och väntar på någon af sina hyresgäster; Jag kan således icke slippa in i natt, utan att bulta på porten; till dess hon vaknar; men det vill jag ej på något vilkor göra. Nåväl; alliså finnes för mig ingen annan utväg än att stanna här och sofva i en stol. Han fortsatte sitt arbete och slutade icke förrän allt var i ordning: