Dagens Nyheter – 10 januari 1867, sida 1

han; råen jag kan ej villfara er begäran: Jag vet visserligen att Ringer dricker mera än han tål och har råd till: Jag har sagt honom det och skall hvar gång vi träffas säga det om igen; men jag kan och bör icke öfvergifva honom. Alla se på honom med köld och förskt, utom jag; och om jag gjorde som alla andra, skulle hän snart bli ännu sämre än han är: — Jag vet att ni menar väl, sade Annie; men ol! Harry — och tårarne stodo henne:i ögonen när hon yttrade detta — tänk på faran af att ständigt vara utsatt för frestelse! ,;. Och hvad skall väl verlden säga? — Var lugn; min dyra Annie, svarade Carely, småleende. Jag tror mig kunna lofva dig att jag aldrig skall bli en dagdrifvare eller en drinkare; Hvad verlden angår, känner jag mitt eget hjerta; och om menniskor vilja lägga sig i saker, hvarmed de icke ha någonting att göra, kan jag ej hjelpa det. Nu har mi hört min tänke. — Nej, Harry, ännu är icke detta samtal slut; återtog Annie, som synbarligen hade svårt för att beherrska sin rörelse. Jag vet att era afsigter äro goda och att ni har ett ädelt bjerta; men ni saknar karaktersstyrka, och derpå är just er svaghet för Ringer ett bevis: I vår ställning — jag skulle nästan vilja säga i hvarje lefnadsförhållande — kunna vi icke göra oss oberoende af det allmänna omdömet. Tro mina ord: ni måste sjelf blifva sämre, om ni fortfar att umgås med denne man. Han har sjunkit djupare än ni anar. Mary Thornways systerson — en man, som står under er i alla möjliga afseenden — sade för några få dagar sedan i min . närvaro att dryckenskapslasten; buru för