Dagens Nyheter – 4 januari 1867, sida 2

hvad hans lyckligare rival icke ansåg värdt att bibehålla; Och härtill fanns ingen annan orsak än den att hans far gjort sig känd för att nästan ständigt vara rusig, medan den andres skötte sig väl och åtnjöt allmän aktning. Fördomar, som i alla tider gjort så mycket ondt i verlden, voro således äfven orsaken till att sorg och bekymmer redan insmugit sig i Franks lilla hjerta; Han sprang utefier gatan, till dess att han förlorat det hus ur sigte, i hvilket hans känslor blifvit så grymt sårade; Derpå smög han sig in i en gränd och lutande sitt hufvud mot en vägg — likasom ville han begrafva sig sjelf inuti muren, för att icke längre se den strålande solen och de hårdbjertade menniskor; på hvilka hon lyste — gaf han luft åt sin sorg och utbrast i ymnig gråt. (Forts.)