Dagens Nyheter – 3 januari 1867, sida 1

sysselsatt som hon sjelf; fastän med ett annat göromål: Ett litet bräde låg öfver hans kbän, och på detta sökte nan med tillhjelp af en kritbit efterbilda slfabetets bokstäfver; hvilka voro skrifna å ett smutsigt papper, som han höll i den venstra handen; Så snart han aftecknat alla bokstäfverna, torkade han af brädet med en fuktig trasa och började med A igen. Han hade haft denna sysselsättning under loppet af flera timmar, när qvinnan; utan att lyfta ögonen från sitt arbete; sade: — Nu slog kyrkklockan elfva: Gånu Frank, min käre gosse, och lägg dig. — Låt mig vara uppe en stund till, snälla mamma; låt mig det, svarade barnet. Jag tror nu, att jag i det närmaste lärt mig den här konsten; Jag kan forma bokstäfverna mycket bättre nu än för en timma sedan. H har varit svårast för mig; men det sista jag skrifvit är bättre än alla de föregående; Om jag blott kan lära mig skrifva, skall jag nog förtjena något pengar jag också, fast jag är liten: — Och hvarifrån har du fått det der papperet? frågade hans moder: Har du hittat det på gatan? — Nej, mamma, genmälde barnet. Men som ni vet, har Sam Dixon fått plats såsom springgosse hos herr Plum, kryddkrämaren. Han bar nyligen blifvit frisk efter den svåra feber han haft, och han är så svag att han ej utan mycken möda förmår bära tunga kaggar och paketer. Derföre har jag; när vi träffats, bjelpt honom med en och annan sockertopp; och somhan visste, huru ifrigt jag önskade att få lära mig skrifva och att min far icke hade råd -till-att hålla mig i skolan; slet han ett