Dagens Nyheter – 28 december 1866, sida 2

häftigt lynne eller ondska bortvisa ett olydig! barn; men att vid en tidpunkt af allmän högtid och glädje utestänga detsamma från den härd, der det under åratal varit vant att sitta på den dagen; utvecklande sig så småningom från barn till flicka och från flicka till en spirituell och vacker qvinna, är mycket olika. Uttrycket utaf stränghet och en kall förlåtelse som den gamla frun har antagit, finnes ännu qvar på hennes panna, då den stackars dottern blir införd af sin syster; blek och nedtryckt; icke utaf fattigdomen; ty den kan hon bära, men utaf medvetandet om den oförtjenta hårdhet och ovänlighet, för hvilken hon varit föremål; men då är det lätt att se att större delen af gummans stränghet endast är antagen: — En kort tystnad inträder; dottren lemnar hastigt sin syster-och kastar sig sedan gråtande i sin moders armar. Fadren stiger hastigt fram och fattar hennes mans hand: vännerna trängas omkring för att bjertligt gratulera dem, och lycka och harmoni återkomma ännu en gång. Hvad middagen beträffar, så är den utmärkt treflig i alla afseenden; ingenting går illä, alla äro i förträffligt lynne och önska endast att behaga andra och roa sig sjeltva;: — Morfar gör en omständlig berättelse om inköpet af julgranen, hvari han inblandar omständigheter som röra inköp af julgranar till föregående jular, hvilka berättelser mormor kommenterar i de minsta detaljer. Farbror George talar om historier, skär för steken, slår i vin, och skämtar med barnen vid det mindre bordet, blinkar åt kusinerna, som äro kära i hvarandra, och lifvar hela sällskapet med godt lynne och gäst