Dagens Nyheter – 20 december 1866, sida 1

dinalen rustar sig till afresa. Det lyser i alla hans fönster. Af hvem har ni mottagit denna skrifvelse? — Af Robert de Malbortie sjelf. — Bed honom genast komma in i mitt kabinett, sade drottningen med låg röst. Hon kunde knappt hålla sig upprätt, och stödjande sig på Rachel, som undrade hvarom fråga var, lemnade hon sällskapet, hos hvilket en viss oro började gifva sig tillkänna. Machiavelli skyndade att uppsöka Robert och tillsade denne i en. temligen befallande ton att begifva sig till drottningens bönrum. — Nej, svarade Robert beslutsamt. Jag vill icke vara er medbrottsling; ty ni har handlat grymt min herre. Sade jag er icke att brefvet var ämnadt att läsas af er och ingen annan, samt att ni borde hålla dess iunehåll hemligt i det längsta? Jag afvaktar ert svar i kardiaalens hotel och skall ställa mig era befallningar till. efterrättelse. Ptolemee Machiavelli blef helt öfverraskad af dessa ord. Borde han återvända till drottningen eller försäkra sig om sin fånge, som ju möjligen kunde försvinna urcder hans frånvaro? Han valde det sednare alternativet, ty hämndens ljuflighet var för honom synnerligen lockande. Och utan att ens ge drottaingen ett svar, följde han Robert. Emellertid var stöten gifven; Nyheten omtalades i början helt sakta och mellan förtrogna, men sedan helt öppet och öfverallt i salongerna; man hade sett brefvet, skrifvit i Versailles och undertecknadt af kardinal Richelicu, premier-minister. Man tänkte icke särdeles mycket på Roberts