Dagens Nyheter – 18 december 1866, sida 2

När kardinalen åter blifvit förste minister Och kommit i ännu större gunst än han förut åtnjutit, tog han i besittning den våning, som Yar iordningställd för sigillbevararen Mariliacs räkning, hvilken varit bestämd till hans efterträdare. Han lät genast kasta denne i fängelse och fullbordade sin hämnd genom att med egen hand expediera order om Louis de Marillacs arrestering. — Denne var marskalk af Frankrike, broder till sigillbevararen och befann sig i Italien i spetsen för armån. Ministern tyckte pu att han väl användt sin dag, och som tiden ännu ej var särdeles långt framskriden, slog han sig ned i sitt skrifrum, vände tankarne från politiken och beslöt roa sig genom att spela cn liten komedi. III. Såsom redan är antydt, var kardinalen den 11 november 1630 vid ett utomordentligt godt lyane, och han hade anledning att vara det. Han ville bereda sin trogne Robert en öfverraskning och uppgjorde för sådant ändamål en plan. i När den unge mannen inträdde, satt kardinalen och skref ett bref, hvars författande tycktes helt och hållet sysselsätta hans tankar; ty efter sin vana såg han icke upp, för att förvissa sig om hvem den inträdamde var. — Robert, sade han slutligen med mera förtrolighet än vanligt, under det han vek ihop brefvet och förseglade det, vi ha tillryggalagt lång väg sedan i morgse. — Ja; nådig herre, genmälde Robert; jag