Dagens Nyheter – 17 december 1866, sida 2

att vi blifvit befriade från honom: Kom dock ihåg, tillade hon efter ett ögonblicks tystnad, att ert uppförande ingifver mig aktning, och att ,en plats vid mitt hof alltid står er öppen, när ni vill återvända hit. Man anmälde nu, att sigillbevararen de Marillac, som blifvit upphöjd till förste minister, prinsessan af Conti, hertigen af Epernon och flera andra högt uppsatta personer anhöllo om inträde. Rachel, som blifvit mycket orolig öfver den hotelse, Machiavelli uttalat — ty hon visste att denne man var i stånd till allt — närmade sig Robert i det ögonblick, då de förnäma herrarne och damerna inkommo. — Förlåt mig, sade hon till honom med låg röst, men det är nödvändigt att jag får tala vid er innan ni reser. — Ni vet att jag är er oinskränkt tillgifven, yttrade Robert. — Jag vet det; men huru skola vi träffas, aforöt honom Rachel. Hörpå: i afton kommer mycket folk hit; man skall derföre icke märka, om jag är frånvarande en stund: — Tack, genmälde Robert. Jag har så innerligen önskat att få säga er farväl utan vitnen. Och hvilken mötesplats utsätter ni? — Klockan åtta i afton begitver jag mig till fontänen åtföljd af Nina. — Klockan åtta upprepade den unge mannen. Härpå helsade han artigt och gick sin väg; men den blick han dervid fästade på Rachel uttryckte den varmaste tacksamhet. Drottningen lånade icke särdeles stor uppmärksamhet åt det allvarsamma samtal som uppstod mellan de personer, hvilka uyss inträdt.