Dagens Nyheter – 5 december 1866, sida 2

S.A AH AAA varande praktiskt outförbar, beslöt han fly til England; Endast härigenom kunde han, sedar han uppgifvit hoppet om allt annat, rädda sit lif. I Irland hade krigslagen blifvit förkunnac till föjd af:de oroligheter, han sjelf anstiftat: Ehuru flera timmar hade förflutit, sedan har befallt att man skulle gifva honom något att äta, hade dock ingen af tjenarne kommit in till honom och anmält att måltiden var serverad. — Underrättelsen om mitt fall kan väl ej ha hunnit hit ännu, mumlade han; i det han för tredje eller fjerde gången med mycxen otålighet ryckte på klocksträngen. Andtligen inträdde hushållerskan. — Vill ni låta mig hungra ibjäl? frågade han denna, när hon visade sig i dörren. — Hur kan ers nåd tro något sådant? Allt är ju i ordning; bordet står dukadt der nere i matsalen; svarade den gamla qvinnan darrande, ty hon kände Ulic sedan hans barndom, emedan hon tjenat i hans föräldrars hus. — Och hvarföre icke här? — Här? upprepade gumman. I det rum; der herr Patrick dog? skulle ni här vilja bryta bröd och dricka vin? — Bah! mumlade öfversten otålig: — Vålnaden har visat sig ::: — Håller ni mig för en narr, som sätter tro till sådana der galenskaper? afbröt henne den samvetslöse mannen; Och dessutom, äfven om denna löjliga sägen vore sann; angår den icke mig. Jag härstammar endast på qvinnolinien från ätten ONeil: — Det är sannt, svarade hushållerskan, i det hon sammanknäppte sina händer; Helgonen vare dem båda nådiga!