statsrådet Lagerstråle, landshöfdingen i Nerike baron Akerhjelm och i Wermland hr Ekström; man såg äfven jernvägsstyrelsens högre funktionärer, en mängd af dess ingeniörer; men först och främst fästades uppmärksamheten af ett stort antal utaf ortens damer. — I en öppen vagn åkte musik från Örebro, som vid alla stationer blåste marscher och dermed lifvade den allestädes talrikt samlade allmogen. Banbyggnaden företer, när man hunnit gränsen mellan Nerike och Wermland, åtskilliga öfvervunna betydande svårigheter. Den största bergsskärningen förekommer nära Degerfors. Invid denna station har man vid Solberga anlagt en bank, som är 75 fot under och 10 fot öfver marken; den är således inalles 85 fot hög. Vid sjelfva Degerfors passerar man Lethelfven på en bro, som är den längsta å statens jernvägsbyggnader. Den är nemligen 275 fot lång; den hvilar på 2 pierer eller stenpelare af 80 fots spann och ligger 40 fot högt öfver högsta vattenståndet. Sjelfva bron är, af jernplåt, förfärdigad vid Bergsunds verkstad. Sedan man kommit öfver Lethelfven passerar man en jordskärning, der 15,000 kubikfamnar Jord blifvit bortschacktade och der doceringarne äro dränerade. Efter Degerfors station följer Björneborgs invid egendomen och hyttan af samma namn. Då tåget nalkades hit, uppstämde musiken Björneborgsmarschex. Från nämnde station sänker sig landet småningom mot Wenern, så att banan ligger i högsta tillåtna lutning (1 fot på 100) ända ned till Kristinehamn, och man vågar ej släppa lokomotivet att gå för sin egen tyngd, ty det skulle då göra en fart af 12 mil i timmen, utan man kör med tåget starkt bromsadt. På ömse sidor om Björneborg förekomma ytterligare jordskärningar, vid hvilka inalles 13,000 kubikfamnar jord blifvit bortgräfda. Vid ankomsten till det vackra Kristinehamn och sedan alla stigit ur kupåerna förklarade statsrådet Lagerstråle på konungens vägnar banan öppnad och öfverlemnade åt byggnadschefen, kapten Djurson, vasaorden: Gästerna fördes nu af sina värdar — ty den vermländska gästfriheten hade öppnat alla sina portar på vid gafvel — till deras hem. Innan kort begåfvo sig alla i stadens nya, vackra kyrka (byggd af Brunius), hvarest tacksägelse och bön hölls; Från kyrkan afgingo ortens och andra honoratiores, i ett antal af omkring 200, till assemblehusct, för attintaga en splendid middag. Dervid föreslogos, utom de vanliga skålarne för konungen och äfven för prins Oscar, en skål af friherre Leijonhjelm på Svartå för statsrådet Lagerstråle, hvarför denne tackade. Vidare af kapten Wijkander (disponent för Olsboda-verken) för jernvägsstyrelsen samt särskilt för kapten Djurson och för arbetsbefälet. Landshöfding Ekström föreslog en särdeles lyckad skål för Norge och föreningen med brödrafolket: Sedan de officiella talen och middagen voro slutade, blef en stor del af sällskapet samladt till efter midnatt, dervid ytterligare en mängd friare skåltal höllos. Kristinehamns invånare höllo dagen som en helgdag. Alla bodar voro stängda, och ingen tycktes tänka på annat än högtidligheterna. Flera våningar kring det vackra torget voro på qvällen illuminerade. Elfven, som löper rätt igenom torget, med alleer å ömse sidor, var å kajerna garnerad med pots-å feu, och på isen afbrändes en mängd fyrverkeripjeser till folkets stora förlustelse. I afton, söndag, gifves stor bal å assemblehuset: Tiden är inne för det första ordinarie bantågets afgång, och jag måste afsluta denna rhapsodiska epistel; (Telegram till Dagens Nyheter.) Eristinebamn d. 2 december. Från Karlstad ooh Philipstad ingingo under festmiddagen lyckönsknings-telegrammer. Landshöfdingarne Ekström och Åkorhjelm telegraferade i går om banans öppnande till konungen, som i dag genom telegram till Akerhjelm tillkännagaf sin tillfredsställelse öfver den nya bandelens öppnande och uttryokte det hopp, att landets förkofran och välgång derigenom ytterligare skulle befordras. Konungens svar upplästes af landshöfding Ekström vid bantågets afgång SO ss I