till ILGVABRe — i so z2—— Bref från Norrköping. Den 23 november.) Bland alla de företag i industrielt hänseende, som härstädes på sednare tiden blifvit började, finnes intet som förtjenar så mycken uppmuntran, som det af ett antal arbetare bildade bolag för tillverkning af ylleväfnader, under firma: Arbetare-Aktiebolaget i Norrköping, hvars bolagsordning stadfästades af regeringen den 18 sistl. maj. Bolaget har redan länge varit i verksamhet och tillverkar kläden af alla slag, fullt jemngoda med andra fabrikers. Företaget betraktades i början med en synbar ovilja från vissa håll, men har nu tillvunnit sig en välförtjent aktning. Hvarje rättänkande skall också helt visst önska dessa arbetares sträfvan all möjlig framgång. Det kan väl ej finnas något naturligare, än att arbetarne söka tillgodogöra sig sjelfva hela vinsten af sitt arbete. Utur reglementet, som är utarbetadt med serdeles omsorg och på de mest liberala grunder, meddelas 24 8, såsom serdeles innehållsrik: Vid bolagsstämma har hvarje aktie-egare en röst. Ej tillstädeskommen delegare må icke annorlunda än genom annan dertill befullmäktigad bolagsman vid stämman föra talan, egande likväl icke någon att å egna eller andras vägnar utöfva rösträtt med mer än en röst för det aktiebelopp, hvarför i röstningen deltages. Frånvarande aktie-egare får åtnöjas med de beslut, som af de tillstädeskomne bolagsmännen, i öfverensstämmelse med denna bolagsordning, fattas. Alla val verkställas med : slutna sedlar, och utgången bestämmes, i händelse af lika antal röster, genom lottning. En arbetare, som försökt att på egen hand drifva stor fabrik, har nyligen gjort cession, nemligen klädesfabrikören och klädeshandlaren Johansson. Han har sjelf i sina dagar sutit vid väfstolen, men då han anlade egen fabrik lade han sig snart för vidt ut genom inköp af egendom både här och i Örebro, genom vidsträckta utborgningar 0. 8. V., och det var nu tredje gången hans affärer gingo öfver ända. Herr Johansson har dock så många goda egenskaper, att han nog kan taga upp sig ännu en gång, isynnerhet som han numera troligen kommer att hålla sig vid ett nödigt och nyttigt lagom. Den sednaste branden är ännu föremål för dagligt samtal 1 alla kretsar, och det ena ryktet, olikt det andra, är i omlopp rörande eldsvådans uppkomst. En person har blifvit käktad, som i sällskap med en -lösdrifvare varit sedd i grannskapet af branden, straxt före dess utbrott. Några grundade anledningar att denne är gerningsmannen till det hemska dådet företinnag likväl ej. En annan person, som i höst flyttat från ett af de nedbrända husen, är äfven misstänkt, ehuru anledningarne till denna förmodan äro så vacklande, att det är högst beklagligt att sådana förfärliga misstankar utkastas på så lösa grunder. Önskligt vore det derför om rätta upphofsmannen upptäcktes, så att de oskyldigt misstänkte erhölle en upprättelse, som eljest svårligen är att vänta. — För de många djerfva mordbrandsanläggningarne härstädes för ett par år sedan misstänktes och hölls i flera månader häktad en fattig bagarelärling på den lösa grunden, att han gått förbi en loge en stund innan den begynte brinna. Uppkomsten till dessa hemska illbragder, som då uppskakade hela samhället, blef aldrig upptäckt, hvilket är högst beklagligt; polisen gjorde dock i deta fall allt, hvad man af den kunde fordra. Den som först upptäckte sednaste eldsvådan var en tik, som hade tvenne valpar, hvilka blefvo innebrända. Under hela branden sågs det arma djuret springa i folkträngseln och med viftningar på svansen samt gnällande tillkännagifva sin oro öfver sina älsklingars öde. — En annan ganska egendomlig och rörande syn var en katt, som befann sig på en brinnande takbjelke. Då bjelken föll ned i strömmen, gjorde katten sällskap och höll sig fortfarande fast på den brinnande farkosten, som troligen blef kattens räddningsplanka. QDet s. k. vkreatursmötets egde rum d. 21 nov. och var talrikt besökt af både folk och fäc De sednare hade dock på vägen bit blifvit ganska illa medfarna i halkan, och flera hade brutit benen, så at de måste slagtas under vägen. Med handeln gick det trögt, och jag hörde de flesta beklaga sig öfve: penningbrist Om man ville sätta sin själ ipant örde jag en bonde säga, är det omöjligt att få låna pengara Spanmålsmarknaaen var dock lif ligare, och råg betaltes med 16 å 17 rdr tunnan korn 13 4 14 rdr, hvete 22 och hafre 8 å 9 rdr . Smör betaltes med 12, 14 å 15 rdr pundet och an dra landtmannaprodukter i förhållande derefter Största affärerna gjordes som vanligt på krogarne hvilka, tack vare dessa möten, hafva en god recet hvarje månad. Gabriel. XY Införandet färdröidt i brist af utrymme.