Bernadotte och Korsikanskan. I den tyska illustrerade tidningen Der Bazar för den 23 sept. läses följande berättelse: På den sköna, vildt romantiska; ön Korsika der mörka, kala klippor, resa sig emellan de gröna bergen, der dånande forsar nedstörta från de skogsbeklädda höjderna; der myrtnarne blomma och orangerna dofta; låg år 1780 det franska kungliga marinregementet i garnison. I Bastia, Korsikas dåvarande hufvudstad, som sedermera år 1811 måste afstå detta företräde åt det långt mindre Ajacco, såsom den store kejsar Napoleons födelsestad, hade regementet sitt qvarter. Fransoserna trifdes väl bland de tappre; heroiske Korsikanerna på denna herrliga 6; der söderns kostligaste frukter stodo dem till buds, der de på lediga stunder promenerade i de skuggrika olivlundetna; eller lustvandrade i de af orange-; citron-; mandeloch fikonträd fyllda trädgårdarne, och hvilade sig i palmernas skugga: Ibland de franska .soldaterna fanns en 16-årig yngling, Jean Bapdiste Jules Bernadotte, son af advokaten Bernadotte i Pau i Gascogne: Ingen och aldraminst han sjelf anade väl då hans stora framtid, att han; den simple soldaten Bernadotte; en gång skulle blifva marskalk af Frankrike, prins af Ponte-Corvo och — konung af Sverge! Den unge mannen hade allt från sin spädaste barndom icke upplefvat några lyckliga dagar i sitt föräldrahem; emedan han af sin moder på det mest sårande sätt blifvit tillbakasatt för sin äldre broder, Fast besluten att undandraga sig