Dagens Nyheter – 24 november 1866, sida 2

men tro icke att ni skall undgå straff. Inom kort blir det allmänt bekant att jag tagits tillfånga; stor belöning, blir utlofvad åt den,! som upptäcker de brottsliga. Ni bör derföre icke förlita er alltför mycket på era medbjelpares trohet: Densamma törst efter guld, som förmådde dem att bistå er vid det förtviflade steg ni nu tagit, skall äfven förmå dem att öfverlemna er i rättvisans händer. Må ni derföre gå till väga med försigtighet, tillade han; ty rättvisans hand är af jern och hennes slag bringar döden. Jorrocks framtog en pistol och rigtade helt kallblodig dess mynning mot generalens panna; Det var visst icke hans afsigt att gifva eld, han ville genom denna manöver endast uppskrämma den darrande flickan, hvilken nu i ett tillstånd af våldsam sinnesrörelse ställde sig emellan sin far och mördaren: — Nåd! ropade hon; nåd! Vill ni då belasta ert samvete med ett mord? Tala icke så strängt till honom, fader, tillade hon, i det hon sänkte rösten. För himlens skull, tala vänligare till honom. Hör mig: jag är rik, fortfor hon; vänd till skurken. Nämn den summa för hvilken ni vill gifva oss vår frihet åter och jag lofvar att ni skall erhålla densamma. Ni kan vara fullt öfvertygad om att era fordringar skola blifva uppfyllda. — Kanske ni behagar säga mig, yttrade bofven i hånfull ton, vid hvilken domstol jag skall instämma er, för att göra mina rättigheter gällande, så enfaldig är jag icke att jag låter mig förledas af några granna löften: Ni har hört det enda vilkor, hvarunder jag vill gå era önskningar till mötes: