Dagens Nyheter – 24 november 1866, sida 2

befälet öfver de regementen som äro 0 förlagda i Galway. — Jaså. — För att utföra sina planer, fortfor Jorrocks, vill detta parti våga det yttersta; likväl skall jag under ett vilkor återgifva er friheten. Afhör mig med lugna och betänk er noga innan ni fattar ert beslut. Ert lif beror af det svar ni ger mig: — Jag gissar hvad ni har att föreslå mig, genmälde generalen, och befunne jag mig ensam i ert våld; skulle ni icke kunna förmå mig att i ringaste mån afvika från min pligt, äfven om ni hotade mig med den förfärligaste död. Men jag är far, och för mitt barns skull ger jag med mig: Atergif oss friheten; och jag lofvar åt er utverka regeringens förlåtelse. .: Ett hånfullt skratt afbröt honom innan han hann tala till punkt. — Inbillar ni er, ropade banditen, att jag nöjer mig med ett löfte, som genast kan återtagas? Nej, jag fordrar en säker garanti. — Låt höra hvilken: — Er dotters hand, lydde det oförskämda svaret. Jag tror icke att general Talbot skall skicka sin måg till schavotten. Den uppskrämda flickan omfattade ännu hår-dare sin fars arm. Hvad generalen sjelf be träffar; var hans harm öfver det gjorda förslaget, om möjligt ännu större än skurkens fräckhet. — FEländige galning! svarade han slutligen. Skulle min dotter bli en upprorsmans, enstråtröfvares maka? Hoppas icke detta! Dröm icke ens om någonting sådant: Mörda oss, ty här råder det råa våldet öfver förnuft och lagar;