Dagens Nyheter – 20 november 1866, sida 3

Article Image
anklaga er såsom tjufgodsgömmaren, utropade sergeanten. Nu tog Moses till bönboken och bad om nåd och förskoning; Men han tvingades i stället att utlemna alla sina nycklar, och sattes sjelf under bevakning. Man genomsökte nu hela huset, och man fann tjufgods af alla möjliga slag till en sådan mängd, att det fyllde tvenne kärror. Der funnos pläter-arbeten, en hel servis af nysilfver, nya brysselspetsar, en mängd nya sadlar och seldon. Nu ansåg man Moses mogen för kurran och skulle just begifva sig af med honom, då en af poliskonstaplarne märkte, att han fubblade med händerna under en säck. Vid närmare påseende befanns då, att han hade stuckit undan ett dyrbart guldur. Under vägen till häktet, märktes att han fubblade med att gömma undan några nycklar, hvilka naturligtvis genast fråntogos honom: Sedermzra anställdes en ytterligare husvisitation. Bland de nycklar, man sednast fråntagit honom fanns äfven den till hans kassakista, hvilken bland annat smått och godt innehöll flere paketer med guldsmedsarbeten, af hvilka ett innehöll 15 långa urkedjor, evt annat 10 korta dito, ett tredje tvenne guldur med kedjor, ett fjerde 4 urkedjor och ett halsband, ett femte nio urkedjor, ett sjette elfva silfverskjortknappar, ett sjunde ett guld-jagt-ur med kedja. Ytterligare fynd af samma dyrbara slag gjordes på andra ställen inom lägenheten. I ett rum på öfra botten fann man 35 stycken kläde afsolika qvantiteter. Vidare ett större parti guttaperchakammar, 21 elefanttänder stora och af högt värde. Det erfordrades åtta vagnar för att afhemta allt gods, som man faun vid den sista visitationen: Hr Moses fick välförståendes intaga plats bredvid skräddaren och skomakaren på de anklagades bänk. Han är 67 år gammal, dömdes 1852 till 14 års deportation, men erhöll efter åtta års förlopp ett s. k. frikort; — herrliga system! — och återvände till fäderneslandet; såsom man ser, för att i stor skala fortsätta en af deportationen afbruten verksamhet. Hans dom har ännu icke fallit, men kommer antagligen att lyda på deportation för lifstiden — och denna gång torde frikortet låta vänta på sig. Charad. Mitt första menniskor kan döda. Mitt andra salighet dem ger. Mitt hela är en smaklig föda, Som vinner spridning mer och mer.

20 november 1866, sida 3

Thumbnail