Dagens Nyheter – 20 november 1866, sida 2

ed intyga; det ers nåd icke haft vetskap om vår afsigt att anfalla soldaterna: — Man skall icka tro era försäkringar härom, min vän, genmälde Redmond med sorgsen stämma; Dessutom vill jag icke öfvergifva er i farans och nödens stund, eftersom ni endast af kärlek till mig störtat er i olycka: Denna förklaring mottogs med ljudliga glädjerop. — Länge lefve ONeil! ljöd det i korus. — Finnes någonting ädlare än denna gamla ätt? yttrade några röster. — Om ännu något tvifvel qvarstår hos era arrendatorer, herr ONeil, sade den sårade officern; i det han satte sig upp på båren; kan jag genast häfva det. Ordern om er arrestering blef utfärdad på grund af en med ed bekräftad angilvelse af den skurk som nyss så nära hade mördat er: Denna upplysning hade till följd en allmän förbittring: — I den fasta tron; att han utfört sin nedriga afsigt; fortfor officern, flyr han utan tvifvel till Galway. — Gossar; sade en ung man med beslutsamt utseende; om villebrådet undkommit, är det ju ingenting som hindrar att hundarne förfölja detsamma? Denna anmärkning vann ett odeladt bifall. — Det är lång väg härifrån till Galway, återtog den som sist talat, och det är icke sagdt att man har goda lungor, derföre att man har ett ondt samvete. Tre af oss skynda åt Monk-passet till, tre taga den nedre skogsvägen förbi Murtochs stuga — Shawns och hans bröder sluta sig då naturligtvis till dem