Kejsardömena hafva en grym otur i sina försök att göra fria folk lyckliga på kejserligt vis. Kejsaren i Frankrike har misslyckats i sitt bemödande att göra erkehertig Maximilian till kejsare i andra verlden. Då han sammanträffade med kejsar Frans Josef för att öfverenskomma med honom om det oförmodade fredsslutet i Villa-Franca 1859, der Österrike afträdde Lombardiet åt konung Victor Emanuel, lofvade han Frans Josef att förherrliga dennes hus genom att upphöja hans broder till kejsare af Mexiko. Han öfvertalade sedan England och Spanien att förena sig med honom om en expedition mot Mexiko, för att cåterställa ordningena der, såsom det plägar heta ibland när en monark vill hafva en förevändning för att göra en inkräktning i ett annatland. Men England och Spanien drogo sig snart ur leken och lemnade herr Napoleon ensam med det obehagliga arbetet att kufva en fri republik. Napoleon fortsatte på egen hand, och lyckades, med franska bajonetter och franska pengar, att verkligen få Maximilian af den hotade hufvudstaden och några andra, utaf fransmän besatta platser, utropad till kejsare: Men det blef icke till lycka för den stackars monarken. Han fick dyrt plikta för sin fåfänga. Folket gjorde ihärdigt motstånd mot honom. Uttröttad, utsliten, hotad att komma under förmynderskap af en fransk adjutant, har han måst lemna sin hufvudstad, och torde i dessa dagar vara på väg till Europa, för att åtminstone rädda sin makas förstånd och lif. Friheten, fastän öfverlemnad uteslutande åt sin egen kraft, har således här fullkomligt segrat. Napoleon har endast skördat smälek af sitt försök att kufva henne äfven på fremmande jord. En annan seger mot ett slafkejsardöme har friheten vunnit på Amerikas södra kontinent. Kejsaren i Brasilien öppnade vid årets början på lumpna skäl ett krig mot den fria staten Paraguay. Dess president Lopez beslöt i öfvermått af mod, att med sina trupper rycka in i sjelfva Brasilien; och för att komma dit måste han tåga igenom en af provinserna i republiken Uraguay. Denna republik var nog obe-. tänksam att taga humör häröfver till sådan grad, att den gjorde gemensam sak med slafkejsardömet Brasilien mot en fristat. Lopez insåg snart att han var för svag att åstadkomma något inom Brasiliens gränser och tågade tillbaka inom eget land: Brasilianarne och Uraguays trupper och flottor följde efter honom. De vunno att börja med en fördel öfver det fria Paraguays flotta, då denna var nog oförsigtig att anfalla deras, som var betydligt öfverlägsen. Men efter det nederlaget valde Paraguiterna den riktiga utvägen att inskränka sig till försvar; och då började deras rättmätiga sak att få rätt. De försvarade länge och tappert ett litet utanverk; som de allierade belägrade, och när de slutligen derifrån gingo tillbaka in i hufvudfästet Curupitza och Brasilianerna der anföllo dem med 18,000 man och 13 skepp, hvaribland flera pansarfartyg, slogo de dem och drefvo dem undan med betydande förlust. Sålunda har äfven der; liksom nästan samtidigt i Mexiko, friheten vunnit seger öfver despotismen.