Dagens Nyheter – 19 november 1866, sida 1

så q F e hå ken och Verklighet. Roman all Vv. Smith (förf til Dick Tarletor m. I) (Forta föreg. Af.) Murtoch och främlingen sågo en stund efter Ellen och hennes tre beskyddare, hvilka voro väl beväpnade och höllo sig på ett så pass stort afstånd ifrån henne, att ingen, som ej visste det, kunde ana, för hvilket ändamål de följde henne; dock voro de tillräckligt nära, för atti händelse af fara kunna bistå henne: — Detta skall således snart bli upprest igen, sade gubben Murtoch, i det han pekade på det omkullfallna korset. Ni har väl icke glömt att det går en sägen härom i nejden. Främlingen smålog sorgset och gick fram till kojan. Jägaren skakade sitt gråa hufvud och följde honom. Vi kunna förbigå en stor del af det samtal, som egde rum mellan fader Karoolan och hans fordne lärjunge, emedan våra läsare redan känna åtskilligt, som derunder var föremål för ömsesidig förklaring. — Planen är skickligt anlagd yttrade den hederlige presten; men skall dock icke lyckas. Den äreförgätne skurken, skall till slut falla i den grop han sjelf gröft, och herr Patrick skall blifva hämnad! — Hvad menar ni? utropade Redmond med djup rörelse. Så dålig är han icke, kan han icke vara, att han tillskyndat den gamle mannen döden. Nej, nej, det vore ett afskyvärdt brott, som icke ens Ulic Blake skulle våga begå: Fader Karoolan svarade försigtigt såsom en