Dagens Nyheter – 17 november 1866, sida 2

—S 0 SES EASEESE NIST uppsöka några personer, som kunna och vilja beskydda er. Följ mig till Murtochs koja. Det låg någonting oförklarligt, till och med för Ellen sjelf, i det inflytande som den okände utöfvade på henne; ty hon följde honom i den angifna riktningen, utan att den ringaste tvekan uppstod hos henne. När de kommo till det omkullfallna korset, några steg från den gamle jägarens boning, sade främlingen. — Stanna här så länge, medan jag helsar på och talar vid honom. Ellen satte sig på korset och läste under sin ledsagares frånvaro en morgonbön. Det gick en egendomlig sägen om denna besynnerligt korstruerade fornlemning — som tydligen var af celtiskt ursprung — och till denna sägen satte folket i trakten den mest oinskränkta tro. Det påstods nemligen att korset icke skulle bli åter upprest förrän baronierna Murlough och Burna kommit i en och samma persons ego, hvilket skulle ha inträffat nu, såvida icke ett testamente, hvari annorlunda förordnades, blifvit uppsatt och under Patrick ONeils sista sjukdom af honom undertecknadt. i Efter ungefär en half timmas förlopp kom främlingen tillbaka, åtföljd af Murtoch och hans tre söner: De sistnämnda voro unga; kraftfulla män; hvilka gjort sig kända i trakten såsom temligen vilda sällar. Sedan deras far förlorat sin jägarebeställning, hade de fortfarit att jaga på Burnas egor och månget läckert villebråd blef uppätet i deras koja. -Guds välsignelse vare med er; Ellen Cassiday, sade den gamle mannen, och dertill min egen, ty ni och era anhöriga förblifya de grund