Dagens Nyheter – 16 november 1866, sida 1

Sken och Verklighet, Roman faf J. F. Svalth (förf. till Dick Terletou m. 1) (Fortr. fr. föreg. JF.) — Barmhertige Gud! utropade Mike 0Conally; hvad har jag väl sagt! Ordet undföll mina läppar, ehuru jag svurit vid: den heliga skrift att noga bevara hemligheten: — Vill ni tro hvad jag säger er, Mike? sade den blinda qvinnan, i det hon lade sin hand på hans axel. — Visst vill jag det. — Redmond ONeil vet ingenting om de bref, som den lögnaktige skurk, hvilken tyckes vilja leda alla Murloughs underhafvande till galgen, uppläst för er; Det har han sagt mig med egen mun: Nu har jag varnat er, tillade hon; handla såsom er bäst synes. — Jag begitver mig genast tillbaka hem fru Sullivan, svarade mannen: Således har jag nu igen låtit lura mig! Jag tror, jag aldrig blir klok och förnuftig, fastän jag bar sex barn att sörja för. Min hustru har rätt då hon påstår att jag förblir en tok i alla mina dagar :..Det förekom mig straxt något besynnerligt, att herr Redmond förnekat sin egen handstil. Det gör ingen ONeil. Mike tog farväl och gick sin väg, i det han inom sig lofvade att aldrig mera deltaga i de hemliga exercisöfningarne: En omständighet hade han emellertid blifvit upplyst om — ätt vår hjelte återkommit. Huru skulle gumman Sullivan eljest ha kunnat veta så bestämdt ätt han icke skrifvit brefven;