Dagens Nyheter – 15 november 1866, sida 2

oelset, försvann han inom dess port. TESSAN Institot för döfstumma. K. befallningshafvande i Malmö har godkänt det af länets landsting fattade beslut angående inrättande af en anstalt för döfstumma vid staden Lund, samt anslag för detta ändamål af 84,454 rdr 47 öre rmt, att af landstingskassan utgå från och med 1868 årg början, under loppet af 3 å 4 år, under vilkor likväl, att, son denna anstalt skulle vara för detta och Kristianstads län gemensam, detta sednare läns landsting fattar ett liknande beslut, samt att sådan öfverenskommelse mellan länen kan träffas, att om, efter förloppet af tio år, det skulle visa sig, att anstalten icke blefve tillräcklig -för båda länen och utvidgning af densamma med bibehållande af föreningen icke utan betydande olägenheter skulle kunna ega rum, Malmöhus län skulle ega rätt, att lösa hela inrättningen, mot utgifvande af det af Kristianstads län för anläggningen utgifna tillskott. Ihjälkörd. Från Upsala skrifves: Under marknadshvimlet den 8 sistlidne oktober middagstiden kommo på öfra Slottsgatan 4 karlar åkande uti en med enjerngrå häst förspänd ny Wingåkersvagn, uti vildaste fart, hvarvid de nedanför provisoriska sjukhuset öfverkörde brödförsäljerskan Maria Appelgren, (ehuru hon lärer hållit sig tätt intill husväggen), men brydde sig ingenting derom, utan fortsatte färden om, möjligt i ännu starkare fart vägen ut genom nordvestra tullen, så att de omöjligen kunde upphinnas af de förföljande, hvilka likväl iakttogo, att de, utkomne ett stycke på landsvägen, togo af öfver åkerfälten, återvände in i staden genom Lutbommen och åter försvunno i folkhvimlet. Appelgren blef mycket illa skadad, kött och hud frånsletos öfre delen af ansigtet, så att hufvudskålen syntes, händer och nedre delen af ansigtet m. m. voro alldeles nedblodade och hon klagade öfver mycken smärta i bröstet. Hon transporterades genast till Lasarettet, hvarvid hon befanns hafva ett stort kontunderadt sår å pannan något till höger, men blottadt ben kunde ej upptäckas, hvarförutan symptomer lära förekommit af refbensfractur. Hon afled den 14 samma månad och var 45 år gammal. Allmänna säkerheten i Upsala har sednaste veckan icke blifvit störd på samma sätt som förut, men den har derföre ej heller förblifvit ostörd. Tidningen Upsala skrifver härom i tisdags: Förliden torsdags afton mellan kl. 9—10 kom förre arbetskarlen Per Persson eller Pettersson, gemenligen Kopelle kallad, till enkan Forssmans gård n:r 20 Kungsängsgatan och bultade våldsamt på den stängda porten för att komma in. Han hade der förut fått tillbringa en eller annan natt hos der inneboende lumpsamlaren Olof Olsson, som jemte en annan arbetskarl och en qvinsperson disponera ett vindsrum. -Pettersson insläpptes af enkan Forssmans dotter och kom upp till Olssons dörr på vinden, hvarest bultningarna fortsattes med sådan våldsamhet, att de trenne inneboende personerna, som härigenom uppväcktes ur sin sömn, trodde honom vilja slå in dörren. -Den öppnades derföre för att få någon ro. Inkommen började Pettersson, som var ankommen och bråksam, pårka att man skulle genast koka den potatis, som ban hade med sig i förskinnet. Olsson föreställde honom det obilliga härutinnan vid denna sena timma och bad honom luta sig, någorstädes i rummet, så att de fingo någon ro. Men dervid upptog Pettersson sin knif och tillfogade Olsson, en gammal orklös gubbe, ett svårt sår, hvarom stadsläkaren doktor Ström den 12 dennes intygat, att lumpsamlaren Olof Olsson är denna dag besigtigad och befinnes hafva ett djupgående huggsår af tre tum i längd strax framför högra handleden,. Mannen hade blödt tvänne nattkärl fulla, som Pettersson dock sjelf utslagit innan polisen tillkom och förde honom upp på sitt vaktkontor, hvarifrån han dock genast utsläpptes. Härom hölls i går ransakning inför rådhusrätten, der ofvanstående upplysningar lemnades af Olsson, men Pettersson behagade icke infinna sig, då han väl blifvit stämd men ej häktad. — Upsalaposten för i går innehåller bland annat: Efter hvad man af förebragta upplysningar kan döma, gjordes förliden söndag på förmiddagen å vägen mellan staden och Gamla Upsala försök till rån. Bonden Mats Jansson från Wendels socken hade förliden fredag i sällskap med en vermlänning, som i socknarne i trakten verkställt plöjningar och heter Anders Larsson, gjort bekantskap med arbetskarlen Joh. Adolf Johansson från Nerike, som på senare tider varit Larsson på arbete följaktig. Söndagsmorgon sammanträffade Jansson med Johansson å en krog i Svartbäcken, der den senare af den förre fick låna 2 rdr 50 öre, som denne upptog ur sin sedelbok, i hvilken dessutom visade sig tvänne sedlar å 10 rdr. Johansson skulle betala Jansson, vå han i Gamla Upsala, dit han för 50 öre skulle få åka med Jansson, trättade Lars-son, af hvilken han hade några rdr att fordra. Under färden dit, så lyder Janssons berättelse, skulle Johansson, som låg i kärran, då de kommit: förbi ladorna, rest sig upp och frågat Jansson, som satt på ett bräde framför, om han inte ville: spela kort, dervid görande sig till att vara fulbn. Jansson, som icke trott Johansson mer än jemnt. och derföre haft ögonen på honom, märkte nu att denne drog en tälgknif, för att hugga till Janssen med, som dock såväl passade på, att han ögonblickligen gaf Johanssons arm ett så kraftigt slag att knifven for ur handen ilandsvägen. Johansson började nu af alla krafter slå Jansson i ansigte: