et Tan gifna uppdraget skulle misslyckas och hvad ännu värre var, hans lif utsättas för stor fara: En skrift undertecknades genast af borgmästaren, hvari denne hos öfverste Graham anhöll att en truppstyrka måtte bli ställd till de civila myndigheternas förfogande. Vi behöfva väl knappast nämna att denna begäran uppfylldes med mycken beredvillighet. Befallning gafs genast att en afdelning soldater skulle hålla sig färdig att aftåga den följande dagen. Innan den lågsinnade öfversten och hans föraktliga verktyg åtskiljdes, hade de ett hemligt samtal med hvarandra för att närmare rådgöra om sina gemensamma angelägenheter. Den förres ovilja för den unge man, på hvilkens undergång han arbetade, hade ökats ännu mera till följd af ett bref; som han denna dag erhållit från sin son, och i hvilket denne underrättade honom att han med anledning af sitt beteende vid uppträdet i Windsor, genom en fin vink blifvit uppmanad att lemna konungens garde och söka sig in vid något annat regemente. Denna vink hade gifvits af en så högt uppsatt person att hans morbror, lord Supple, icke ansett rådligt att på något sätt blanda sig i saken. — Jorrocks, sade hr Graham. — Kalla mig Shawn; afbröt honom mannen i sträf ton. Det vore mig kärt, om ni en gång ville bli försigtig. — Nå, Shawn då, utropade öfversten otåligt, det ögonblick är omsider inne, då mina planer antingen skola krönas med framgång eller blifva helt och hållet omintetgjorda. Ar ni riktigt säker på att Redmond hemkommit?