Dagens Nyheter – 13 november 1866, sida 2

Article Image
med sina röster bidraga till att andra orter blifvit delaktiga af vinsterna uti det jernvägslotteri som idkats vid de sednaste riksdagarne. Således är det ock ursäktligt att tidningen Östgöta Correspondenten blifvit misslynt öfver att Dagens Nyheter i en uppsats för några dagar sedan yttrade, att det svårligen kan komma i fråga vid nästa riksdag att bevilja anslag till byggande, bland annat, af en bana genom Östergötland. När man utkommer i Linköping och är den hufvudsakliga organen för en så stor och vigtig provins som Östergötland, så har man icke litet intresse af att arbeta för en jernväg derigenom, och skulle visst ådraga sig mycket missnöje af sina prenumeranter om man underläte att opponera sig mot dem som säga att det icke är värdt att tänka på att i denna tiden erhålla stora anslag till jernvägsbyggnader. Östg. Correspondenten kunde desto mindre underlåta detta, som dess egen utgifvare har vid flere riksdagar arbetat med hela sin värma för en jernväg från Norrköping till Nässjö. Emellertid är det icke nog att ÖOstg. Correspondenten sätter ett försök till skämt — hvilket dessutom icke är den för öfrigt högst förtjentfulla tidningens starka sida — emot Dagens Nyheters påstående att staten ej bör bygga jersbanor och att det för närvarande är omöjligt att åtminstone på drägliga vilkor, låna 12—13 millioner, som vi vilja minnas att ensamt Östgöta-banan skulle kosta. Det fordras annat än skämt till att uppehålla den mer och mer aftagande tron på att staten är den rätte att bygga och drifva jernvägar, då det mer och mer blir uppenbart att våra jernvägar blifvit mycket dyrare, just derföre att staten byggt dem, än de skulle ha blifvit om enskilde hade gjort det, och då i hela landet höres en allt högljuddare klagan öfver att trafiktaxan är satt för hög och att trafiken handhafves på ett tjenstemanna-messigt, men icke på ett affärs-messigt sätt, hvaraf följer: dels att frakterna i somliga fall äro alltför betungande; dels att mycket gods går banan förbi och heldre föres sjöväg eller på axel; samt i följd häraf att staten erhåller lägre afkastning af sina jernvägar, än desse kulle lemna om de tilihörde enskilda bolag. — Dessa konseqvenser har man från början förutsett i Tysklaud, och derföre äro de flesta banor der enskilda företag, samt i England och Amerika, och derföre finnas der inga statsbanor. Att en bana blefve byggd, som genom Östergötland beredde upp-landet en närmare, snabbare och billigare förbindelse med södra orterna och kontinenten, är ett högst eftersträfvansvärdt mål; men, ännu en gång, det kan för närvarande icke vinnas, emedan penningar ej finnas eller kunna upplånas, och det bör icke vinnas genom staten, emedan denna alltid illa sköter de industriela företag, på hvilka den inlåter sig: Deremot torde det om några år, när folket hunnit öfverstå den nuvarande öfvergångskrisen, blifva ganska möjligt för Östergötlands på det hela välbergade befolkning att sjelf bilda ett stort bolag, för att bygga banan eller genom sin garanti förmå utlänningar att göra detta; och då torde staten hvarken vilja eller kunna undandraga sig att åt ett sådant bolag lemna alla lättnader som stå i dess makt: Under tiden torde Östg: Correspondenten bättre än Dagens Nyheter, som ej arbetar för någon lokal-angelägenhet, behöfva de omtalta Hoffmans dropparne för att återfå sitt goda humör: Ny väg emellan Sverge och Norge. Man läser i Nerikes Allehanda: Mellan den jemtländska vägen i Röråstrakten och den vermländska Djekneliden finnes på 30 mils gräns ingen väg öfver den svensk-norska fjellroeegen I anledning häraf hafva inganiärar från

13 november 1866, sida 2

Thumbnail