tem I SP FE oc Sken och Verklighet Boman sj. F. öeth (förf till Dick Tarleton m, fl) (Forts. fr. föreg. AF.) — Det var ett djerft löfte. Från hvem är det? Ni ser mig verkligen icke ut som en ambassadör, der ni står i skjortärmarne;: — En böneskrift? — Från den förnämsta supplikant, som någonsin anropat ers majestät om bjelp — från den fängslade drottningen af Frankrike. Redmond framtog brefvet samt annotationsboken, och böjande knä öfverlemnade han dem åt Georg den tredje, hvilkens ansigte nu helt och hållet förlorade det uttryck af nyfikenhet, som förut karakteriserat detsamma. Under ett par ögonblick såg han ut och talade såsom en monark. oo Mina herrar, sade han; jag förbjuder att denna duell, den må ha uppkommit af hvad orsak som helst, vidare fortsättes. Officerarne bugade sig djupt. — Ni, tillade ban, vänd till vår hjelte, skall infinna er i slottet omen timma, då jag vill ställa några frågor till er. Han lyftade sin trekantiga hatt — en artigbet, som Georg den tredje aldrig uraktlät, när han besvarade en undersåtes helsning — och gick in genom slottsporten. På bestämd tid inställde sig Redmond hos konungen och hade med honom ettlängre samtal, bvarunder han: beskref sin vistelse i Paris samt de många äfventyr; för hvilka han der varit utsatt. Likaledes gjorde monarken honom frågor om hans familj och tycktes vara i hög