Dagens Nyheter – 8 november 1866, sida 1

, Z RJ öken och Vorklighet, Roman aff. F. Smith (förf till Dick Tarleton m. ) (Forts. fr. föreg. Af.) — Han är räddad; sade han till sig sjelf. Den sorgen är mig då åtminstone besparad. Sedan Ödet ännu en stund qvardröjt i cellen, begaf han sig genom flera rum och korridorer, utan att någon fästade uppmärksamhet vid honom. Vid porten stodo två soldater och språkade med hvarandra. Den ene af dessa såg på honom med förvåning. Gubben märkte detta, utan att på minste sätt påskynda sina steg eller för öfrigt visa den ringaste förlägenhet. — När kom ni tillbaka till fängelset? frågade soldaten; — För några minuter sedan. Jag har glömt uträtta ett ärende åt guvernören, svarade fångvaktaren, i det han, efter allt utseende fullkomligt obekymrad, fortsatte sin gång och trädde ut genom porten; hvilken redan blifvit öppnad för honom: Soldaten öfverlade en stund med sig sjelf, och skyndade derpå efter bonoroe: Han bade stått och språkat med sin kamrat mera iän en timma på samma ställe och var fast öfvertygad om at. något bedrägeri var å färde. Han erinrade sig bestämdt, att den gamle mannen omkring en timma förut lemnat fängelset och ansåg för säkert att han skulle hafva varscblifvit honom, om han kommit tillbaka; ty gubben hade ett sådant utscende, som ovilkorligen väcker uppmärksamhet. — Hvart springer ni? ropade den andre soldaten förundrad: