Dagens Nyheter – 6 november 1866, sida 1

Sken och Verklighet. Roman af J, F. Smith (förf. till Dick Tarleton m. fl.) (Forts. fr. föreg. AF.) XLIII. Det föremål, hvarom qvinnan och den förrädiskenegern stredo, var ingenting mera eller mindre än juvelskrinet, hvars innehåll låg strödt kring marken; emedan låset under stridens fortgång blifvit uppbrutet: Eburu Zamori var mycket liten till växten och: för öfrigt synnerligen vanskäplig, hade han likväl stor vighet och en ovanlig muskelstyrka, företrädesvis i armarne, hvilka eburu de skulle hafva anstått en Hercules, genom en naturens nyck blifvit fästade vid en dvergs kropp. Striden hade: redan varat temligen länge, och den förrädiske pagen skulle utan tvifvel ha gått segrande derur, såvida icke qvinnan, som kände att krafterna började svika henne, plötsligen tagit fram en stor knif, hvilken hon haft gömd innanför sin: trasiga klädning, och innan han visste ordet af, skurit honom i handleden, med den påföljd att senorna gingo utaf; Ett rop, framtvingadt af smärta och raseri, undföll honom; när qvinnan med ett triumferande skratt rykte segerpriset ur hans nu förlamade hand. — Mitt! mitt! utropade hon, då dvergen försvann bland de täta buskar, som voro planterade längsefter vägen. Mitt, mitt! Flera minuter stod hon orörlig qvar, blickande åt det-båll, dit hennes fionde begifvit sig. Förmodligen väntade hen-att-ban skulle återkomma.