Dagens Nyheter – 3 november 1866, sida 2

I —— A — 2. AE AIETSNAST TEKN TERS REN rikedom att man dermed skulle ha kunnat betala statsskulden, sedan samtliga presternas egna blifvit gäldade och alla omkostnader för gudstjensten och underhåll af hospitaler bestridda. Men oaktadt all opposition blefvo besluten godkända af nationalförsamlingen den 2 november 1789. När det redan var för sent, erbjödo prelaterna ett bidrag af trehundra åttio millioner francs till nationens behof. Detta anbud blef icke antaget, och de som uttänkt denna plan till att förmildra olyckan, hämnades genom att anstifta oroligheter i södra Frankrike, der de hade sitt gamla inflytande qvar. Katoliker: och protestanter väpnade sig mot hvarandra, och de sakramenter som utdelades af prester hvilka besvurit den nya författningen, förklarades vara af noll och intet värde, hvadan äfven religiösa stridigheter pågingo under det i och för sig så fasansfulla borgerliga kriget. — Om franska presterskapet, i stället för att söka inverka på den svage konungen, utan knot antagit förändringen, som på det hela taget icke rörde dem i egenskap af andans män, så är det mera än sannolikt att mycken blodsutgjutelse och anarchi derigenom undvikits:; Ludvig XVI hade med sin ed bekräftat konstitutionen, men de flesta biskoparne vägrade följa hans exempel, och man insåg att vapenstilleståndet med anledning deraf icke kunde blifva af lång varaktighet. Prinsessorna Victoire och Sophie, konungens fastrar lemnade landet, och nationalförsamlingen, som fästade större vigt vid deras emigration än den egentligen förtjente, förklarade att