Korrespondens från Småland; Åter har en ärans man lemnat det jordiska. Den garile finske veteranen, postmästaren i Jönköping, öfverstelöjtnanten N: OC. Neiglick har, såsom tidningarne redan omtalat, gått till sina fäder. Nästan samtidigt afled en gammal finne, som under sista tiden lefvat och verkat i Kristianstad, öfverstelöjtnanten Rotkirch. Båda hade i deras ungdom blifvit klämda mellan sköldar, deltagit i strider, mödor och strapaser. Båda voro älskade och värderade af alla; som kände dem. Båda egde redbar, flärdfri karakter och älskade att verka för det goda och nyttiga. De voro båda äkta nordiska gestalter, och deras lefnad har varit sådan som det höfves nordens män; derföre: heder åt deras minne! Med öfverstelöjtnant Neiglicks död har Jönköpings postkontor blifvit ledigt. Många lära de vara, som derpå kasta lystna blickar, hvilket icke är underligt, när postkontoret lärer inbringa omkring 8,000 rdr netto. Man gör sig allmänt den frågan: hvem blir den lycklige? En sådan inkomst är nästan allt för betydlig för en plats, der icke större kunskaper och skarpsinnighet erfordras. Sysslan kan ju utmärkt väl skötas af en van postskrifvare; Jönköpings