Dagens Nyheter – 30 oktober 1866, sida 1

Sken och Verklighet, Roman af J. F. Smith (förf. till Dick Tarleton m. fl.) (Forts. fr. föreg. JF.) XXXIZX. Bittra känslor fyllde vår bjeltes hjerta; och hans sista hopp försvann; när han märkte att den befriade fången svarade endast på de frågor, söm ställdes till honom på det fransyska språket. Ingen rörelse med ögon eller läppar antydde, att han förstod hvad som yttrades till honom på engelska eller irländska. Så vidt det stod i mensklig förmåga att döma, träffade orden hans öron såsom ljud; hvilkas betydelse han icke begrep: — Det är icke min fader, utropade Redmond vänd till sin fosterbroder. När skall väl det mörker, hvari hans öde är insvept blifva skingradt? — Vi skola söka vidare, svarade Phelim: Måhända finnes det celler; som ännu icke blifvit öppnade. Nya undersökningar anställdes: Man slog med hamrarne på de med tjocka spindelväfvar öfverdragna murarne: och man uppbröt golfstenar i hopp att upptäcka några ännu förfärligare fängelserum, men förgäfves; Uttröttade af alla de fåfänga försöken, begåfvo sig befriarne tillbaka till det ofvan omtalade magasinet jemte de offer de hade räddat: Emellertid hade det blifvit dager; Solen kastade sina strålar på Bastiljens gård, likasom ville den helsa de stackars menniskor välkomna,